Till huvudinnehåll
Skolinspektionen logo Logga in
En grupp lågstadieelever spexar framför kameran

Nyanlända & asylsökande elever

Det finns särskilda utmaningar och möjligheter med utbildningen för nyanlända elever. Här finns samlad information för dig som är huvudman, finns i skolans ledning eller undervisar nyanlända elever.

Utbildningen för nyanlända elever främjas av samma faktorer som utbildning i stort. Huvudmannen ansvarar för att skolorna har goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Huvudmannen, rektorn och lärarna behöver ha en god kommunikation och ett tätt samarbete för att tillsammans skapa en bra utbildning.

I våra granskningar har Skolinspektionen identifierat faktorer som påverkar skolors och huvudmäns arbete med nyanlända i positiv riktning. Våra iakttagelser sammanfaller med vad forskning och andra studier och utredningar pekat ut som framgångsfaktorer.

Organisatoriska faktorer

  • Struktur: Det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan de verksamheter inom kommunen som de nyanlända eleverna kommer i kontakt med. Viktigt att det också finns en struktur för samverkan kring övergångar inom och mellan skolformer. 
  • Helhetssyn: Inom skolan finns en helhetssyn på de nyanlända eleverna som ingår i allt från samverkan mellan lärare, studiehandledare, rektors pedagogiska ledarskap och skolans utvecklingsarbete. Strategier för elevernas utbildning tas fram gemensamt i organisationen, och ansvaret ligger inte på enskilda lärare.
  • Kartläggning och bedömning av elevens kunskaper: Skolan gör en inledande bedömning av nyanlända elevers kunskaper för att sedan kunna placera eleverna i rätt årskurs och undervisningsgrupp. Kartläggningen ligger också till grund för planering av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. Skolan ser till att det är den mest lämpade personalen som genomför kartläggningen.
  • Aktivt utvecklingsarbete: För att motverka skolsegregation tillämpar kommunen en modell för resursfördelning mellan skolorna som kombineras med ett aktivt utvecklingsarbete för att öka måluppfyllelsen för alla elever.

Faktorer i undervisningen

  • Spridning av elevens kunskap och erfarenheter: Resultaten av kartläggningen av elevens kunskaper och erfarenheter sprids till alla berörda lärare som anpassar undervisningen efter det som framkommit i kartläggningen. Detta är även viktigt i övergångar mellan årskurser och skolformer.
  • Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen: Alla lärare har kunskap i språkutvecklande arbetssätt, kompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk, kunskap om hur andraspråksinlärning går till, och en medvetenhet om vilka förutsättningar som gynnar språkutveckling. En elev som ännu inte nått förstaspråksnivå i svenska gynnas av att ämneslärare aktivt arbetar för att också lära ut den svenska som är specifik för respektive ämne.
  • Studiehandledning: Studiehandledning på modersmålet ges efter elevens behov för att eleven ska få förutsättningar att kunna följa undervisningen och för att kunskapsutvecklingen inte ska stanna upp. En framgångsfaktor är att det sker en samverkan mellan ämneslärare, svenska som andraspråkslärare och studiehandledare runt elevens undervisning.
  • Social inkludering: Skolan har ett välfungerande och kontinuerligt arbete med inkludering av de nyanlända eleverna i hela skolans pedagogiska och sociala gemenskap.
  • Hög tilltro: Lärarna har tilltro till elevens förmåga och ställer tydliga, höga och uppnåbara krav på elevens ansträngningar och prestationer.

Dela sidan

Senast uppdaterad: 29 juni 2020