Till huvudinnehåll
Skolinspektionen logo Logga in
En grupp lågstadieelever spexar framför kameran

Nyanlända & asylsökande elever

Det finns särskilda utmaningar och möjligheter med utbildningen för nyanlända elever. Här finns samlad information för dig som är huvudman, finns i skolans ledning eller undervisar nyanlända elever.

Utbildningen för nyanlända elever främjas av samma faktorer som utbildning i stort. Huvudmannen ansvar för att skolorna har goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Huvudmannen, rektorn och lärarna behöver ha en god kommunikation och ett tätt samarbete för att tillsammans skapa en bra utbildning.

I våra granskningar har Skolinspektionen identifierat faktorer som påverkar skolors och huvudmäns arbete med nyanlända i positiv riktning. Våra iakttagelser sammanfaller med vad forskning och andra studier och utredningar pekat ut som framgångsfaktorer.

Organisatoriska faktorer

  • Struktur: Det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan de verksamheter inom kommunen som de nyanlända eleverna kommer i kontakt med.
  • Helhetssyn: Inom skolan finns en helhetssyn på de nyanlända eleverna som ingår i allt från samverkan mellan lärare, rektors pedagogiska ledarskap och skolans utvecklingsarbete. Strategier för elevernas utbildning tas fram gemensamt i organisationen, och ansvaret ligger inte på enskilda lärare.
  • Bedömning av elevens kunskaper: En bedömning av elevens kunskaper och erfarenheter görs i ett tidigt skede för att utbildningen ska kunna anpassas efter individen. Bedömningarna överlämnas såväl muntligt som skriftligt till de mottagande skolorna. Huvudmannen bör se till att de lärare som ska möta eleverna i undervisningen efter mottagandefasen är en del av elevernas bedömningar från början.
  • Aktivt utvecklingsarbete: För att motverka skolsegregation tillämpar kommunen en modell för resursfördelning mellan skolorna som kombineras med ett aktivt utvecklingsarbete för att öka måluppfyllelsen för alla elever.

Faktorer i undervisningen

  • Spridning av elevens kunskap och erfarenheter: Resultaten av kartläggningen av elevens kunskaper och erfarenheter sprids till alla berörda lärare som anpassar undervisningen efter det som framkommit i kartläggningen.
  • Språkutvecklande arbetssätt: Alla lärare har kunskap i språkutvecklande arbetssätt, kompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk, kunskap om hur andraspråksinlärning går till, och en medvetenhet om vilka förutsättningar som gynnar språkutveckling.
  • Studiehandledning: Studiehandledning på modersmålet ges efter elevens behov för att eleven ska få förutsättningar att kunna följa undervisningen och för att kunskapsutvecklingen inte ska stanna upp.
  • Språkinlärning i alla ämnen: Språkinlärning sker i alla ämnen. En elev som ännu inte nått förstaspråksnivå i svenska gynnas av att ämneslärare aktivt arbetar för att också lära ut den svenska som är specifik för respektive ämne.
  • Hög tilltro: Lärarna har tilltro till elevens förmåga och ställer tydliga, höga och uppnåbara krav på elevens ansträngningar och prestationer.

Dela sidan

Senast uppdaterad: 29 juni 2020