Publikationer
För att granska kvaliteten och bidra till utvecklingen har vi genomfört ett antal kvalitetsgranskningar inom bedömning och betygssättning. I granskningarna lyfts viktiga utvecklingsområden fram.
Många huvudmän brister i arbetet med likvärdig betygssättning
Sverige har enligt flera studier inte nationellt likvärdiga betyg. Det är oroande och innebär risker eftersom betygen till exempel används vid urval till vidare studier. Skolinspektionen har i uppdrag att verka för en mer likvärdig bedömning och betygssättning, men saknar idag möjlighet att ingripa vid risk för alltför generösa betyg. Rapporten publicerades 2024.
Likvärdig bedömning och betygssättning
Rektorns arbete för rättvisande och likvärdiga betyg i gymnasieskolan
Rektor har inte tillräcklig insyn i betygssättningen hos lärarna i flertalet skolor. Det visar vår granskning av 30 kommunala och enskilda gymnasieskolor. Rektorernas svaga insyn riskerar att leda till olikvärdiga betyg. Granskningen fokuserar på utvalda skolor med höga betyg och återkommande avvikelser mellan prov och kursbetyg. Rapporten publicerades 2023.
Rektorns arbete för rättvisande och likvärdiga betyg i gymnasieskolan
Betygssättning på högskoleförberedande program i kursen svenska 3
Elever har rätt att få betyg som bygger på en allsidig bedömning av elevens kunskaper. Skolinspektionen har granskat kvaliteten i betygssättningsprocessen i ett urval gymnasieskolor där det finns betydande avvikelser mellan betyg på nationella provet och det slutliga kursbetyget.
Rapporten publicerades 2019.
Betygssättning på högskoleförberedande program i kursen svenska 3
Rättvis och likvärdig betygssättning i grundskolan
Syftet är att granska om huvudmän och rektorer ger lärare goda förutsättningar för arbetet med betygssättning, så att kunskapskrav och bestämmelser för betygssättning tolkas och tillämpas på ett likvärdigt och rättvisande sätt. Rapporten publicerades 2018.
Rättvis och likvärdig betygssättning i grundskolan? Granskning av rektorers och huvudmäns arbete
Bedömningsprocessernas betydelse för likvärdigheten – Ombedömning av nationella prov
Skolinspektionen har sedan 2009 årligen fått i uppdrag av regeringen att genomföra central rättning av nationella prov. Syftet är att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet. Slutsatserna samlas i en rapport. För över hälften av alla delprov har den ombedömande läraren satt ett annat betyg än den ordinarie läraren. Årets resultat bekräftar tidigare ombedömningsomgångar. Rapporten publicerades 2018.
Ombedömning av nationella prov 2017 — (Ladda ned rapporten)
Samverkan för en likvärdig bedömning
Skolinspektionen redovisar här till regeringen resultatet av sjunde årets centrala rättning. Denna avser nationella prov i grundskolan och gymnasiet som genomfördes under 2015, och nationella prov inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå som genomfördes under 2014.
Rapporten publicerades 2016.
Samverkan för en likvärdig bedömning (Ladda ned rapporten)
Ombedömning av nationella prov 2014: "Processerna spelar roll"
Rapporten redovisar resultaten från 2014 års ombedömning av nationella prov. Ombedömningen omfattar 45 509 delprov från 685 skolor. Skolinspektionen konstaterar att det finns stora skillnader i genomsnittsbedömningen mellan skolorna, att skillnaderna i bedömning beror på både läraren, skolan och proven i sig samt att bedömningsprocesserna påverkar provbetygen. Rapporten publicerades 2017.
Ombedömning av nationella prov 2014: Processerna spelar roll (Ladda ned rapporten)
Uppenbar risk för felaktiga betyg
Skolinspektionen har granskat betygssättningen på 23 skolor som visat tecken på brister i arbetet med betygssättning. Lärarna behöver samarbeta mer i bedömningsfrågor och eleverna göras mer delaktiga. Skolorna behöver även bli bättre på att analysera skillnader mellan resultat på nationella prov och betyg. Rapporten publicerades 2014.
Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning
Skolinspektionen har genomfört en förstärkt granskning av bedömning och betygssättning på de 23 skolor där såväl avvikelserna mellan elevers resultat på nationella prov och motsvarande betyg som skillnaderna mellan skolans ursprungsrättning och Skolinspektionens omrättning av nationella prov är som störst. Rapporten publicerades 2014.
Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning (Ladda ned rapporten)
Tillsyn av bedömning och betygssättning
En granskning av skolor med stora avvikelser i förhållande till Skolinspektionens omrättning och i relationen mellan nationella prov och slutbetyg. Rapporten publicerades 2013.
Tillsyn av bedömning och betygssättning (Ladda ned rapporten)
Granskning av kunskapsbedömning i åk 1-3
Många lärare upplever en osäkerhet kring hur elevernas kunskaper ska bedömas i de tidigare skolåren. 2012 genomförde Skolinspektionen en granskning av lärares utgångspunkter i arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Rapporten publicerades 2012.
Granskning av kunskapsbedömning i årskurs 1-3 (Ladda ned rapporten)
Lika för alla?
Under tre år har Skolinspektionen på regeringens uppdrag samlat in och omrättat nationella prov. Resultatet av omrättningarna visar att det, såväl för senaste omrättningsomgången som för de tre omgångarna sammantaget, generellt sett finns omfattande och stora avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning av vissa delprov. Rapporten publicerades 2012.
Betyg i gymnasieskolan – En granskning av betygssättning i Historia A, Kemi A och Svenska B
Granskningen visar att de festa lärare ger eleverna möjlighet att visa upp de kunskaper och förmågor som framgår av kursplanens mål och betygskriterier. Det finns dock lärare som inte ger eleverna den möjligheten och därför inte kan sätta betyg utifrån kursplanen. Det förekommer också att betyg sätts utan stöd i kursplanens mål och betygskriterier. Rapporten publicerades 2011.
Lika eller olika?
Skolinspektionen har på regeringens uppdrag, för andra året i rad, samlat in och bedömt 34 895 nationella prov på delprovsnivå från 750 skolor. Resultatet av omrättningen visar att det generellt sett finns omfattande och stora avvikelser mellan ursprungsrättarens bedömning och Skolinspektionens bedömning för vissa delprov. Rapporten publicerades 2011.
Lika eller olika? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan (Ladda ned rapporten)
Betygsättning i gymnasieskolan
Denna rapport redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot, i första hand, rektorers och lärares men också skolhuvudmäns insatser för att säkerställa likvärdig betygssättning i gymnasieskolan. Resultaten visar framför allt att det finns brister i hur skolorna arbetar med analys och uppföljning av betygssättningen.
Rapporten publicerades 2011.
Betygssättning i gymnasieskolan (Ladda ned rapporten)
Redovisning av regeringsuppdrag att kartlägga användandet av nationella prov i gymnasial vuxenutbildning samt att undersöka förutsättningarna för central rättning
Skolinspektionen redovisar i denna rapport en kartläggning av användandet av nationella prov i gymnasial vuxenutbildning och en bedömning av möjligheten till centralrättning av nationella prov i denna verksamhet.
Rapporten publicerades 2010.
Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan
Skolinspektionen har kontrollrättat ca 29 000 nationella prov från 633 skolor. Kontrollrättningen visar på omfattande avvikelser mellan ursprungsrättarnas bedömning och kontrollrättarnas bedömning.
Rapporten publicerades 2010.
Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan (Ladda ned rapporten)
Skolinspektionens bedömning av skolors arbete med skriftliga omdömen
Av 539 tillsynade skolor behövde 361 (67 procent) vidta åtgärder för att uppfylla författningarnas krav på att elevens individuella utvecklingsplan ska innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne som eleven får undervisning i. Rapporten publicerades 2009.
Skolinspektionens bedömning av skolors arbete med skriftliga omdömen (Ladda ned rapporten)