Start

Din rätt i skolan och förskolan

Mobbning och kränkande behandling

Särskilt stöd

Skolplikt och rätt till utbildning

Val av skola/program

Mobbning och kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om de är återkommande brukar det kallas mobbning. Det är absolut förbjudet för personalen i skolan att utsätta barn eller elever för kränkningar.

Den som är ansvarig för skolan ska arbeta förebyggande för att motverka kränkande behandling. Skolan ska ta varje uppgift eller annan signal om att ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling på allvar och utreda vad som ligger bakom. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommer måste skolan vidta de åtgärder som behövs för att stoppa fortsatta kränkningar.

Dessa regler gäller för alla skolformer.

Läs mer

Barn- och elevombudet (nytt fönster)
Exempel på beslut: Kränkande behandling
Skolverket.se: Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (extern länk, nytt fönster)
Lagar och regler (Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kap. skollagen)

Särskilt stöd

Alla elever i skolan som behöver det ska få stöd i den vanliga undervisningen. Om det finns risk för att en elev inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolan ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd.

Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma elever som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Stöd ska då i första hand ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningssituationen. Om stöd i form av extra anpassningar inte räcker, eller det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga, ska detta anmälas till rektorn. När rektorn fått information om detta ska rektorn se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till ett åtgärdsprogram utarbetas och beslutas. Av åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Vidare ska det framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Det särskilda stödet kan antingen ges i stället för den undervisning som eleven skulle ha deltagit i, eller som komplement till den vanliga undervisningen.

Dessa regler gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Beslut av en rektor om åtgärdsprogram får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

Läs mer

Exempel på beslut: Särskilt stöd
Skolverket.se: Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (extern länk, nytt fönster)
Skolväsendets överklagandenämnd (extern länk, nytt fönster)
Lagar och regler (Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap. skollagen)

Skolplikt och rätt till utbildning

Alla skolpliktiga barn har rätt att få utbildning inom grundskolan om inte något annat är föreskrivet i skollagen. Hemkommunen ska se till att alla barn får den utbildning de har rätt till. Barnets vårdnadshavare ska se till att barnet deltar i undervisningen.

Rektorn ska se till att skolan snarast tar reda på vad en skolpliktig elevs frånvaro beror på. Rektorn ska också se till att skolan sätter in lämpliga åtgärder (till exempel särskilt stöd) så att eleven så fort som möjligt återgår till sin utbildning. Det är mycket viktigt att skolan samarbetar med elevens vårdnadshavare.

Huvudmannen ska ge rektorn förutsättningar och stöd i detta arbete. Det är också viktigt att huvudmannen har beredskap och rutiner för att hantera komplicerade elevärenden. Huvudmannen är den som driver skolan, för kommunala skolor är det kommunen och för fristående skolor är det ett företag, en organisation eller en privatperson.

Dessa regler gäller i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan samt vissa särskilda utbildningsformer enligt 24 kap. skollagen.

Läs mer

Exempel på beslut: Skolplikt och rätt till utbildning
Skolverket.se: Skolplikt och rätt till utbildning (extern länk, nytt fönster)
Lagar och regler (Bestämmelserna om skolplikt och rätt till utbildning finns i 7 kap skollagen)

Val av skola/program

Grundskola

Huvudregeln är att du har rätt att söka till den skola du vill och att fristående och kommunala skolor ska vara öppna för alla. Är det fler elever som vill placeras i en skola än det finns platser ska skolan följa skollagens regler när en elev tas emot.

En kommunal skola ska ta emot en elev om elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå där, men om detta skulle medföra att en annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet skulle åsidosättas får kommunen placera eleven vid en annan skola.

En fristående skola kan genomföra ett urval om det är fler elever som söker till skolan än det finns platser. Du ska kunna få information om på vilka grunder urvalet görs innan du söker. I urvalsförfarandet måste skolan följa sina urvalsgrunder. Urvalsgrunder kan till exempel vara det datum anmälan inkom till skolan, geografisk närhet eller syskonförtur.

Gymnasieskola

Du kan söka till en gymnasieutbildning som nationellt program, nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning. Det finns olika behörighetskrav och antal platser till utbildningarna. Huvudregeln är att platserna fördelas utifrån de sökandes betygsmeritvärde.

Läs mer

Skolverket.se: Val av grundskola (extern länk, nytt fönster)
Skolverket.se: Val av gymnasieskola (extern länk, nytt fönster)
Lagar och regler (Bestämmelserna om val av skola finns I 10 och 16 kap skollagen i och kap. 7 gymnasieförodningen)