Ingen aning utan uppföljning

Hur följer kommuner upp vuxenutbildningen? De viktigaste iakttagelserna är bland annat att det sker en otillräcklig uppföljning av effekterna för de studerande ochatt det finns en bristande uppföljning av betygsresultaten.

Fokus för denna kvalitetsgranskning har varit att ta reda på hur kommuner och utbildningsanordnare arbetar med uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av sin vuxenutbildning. Utgångspunkt för granskningen är de krav på uppföljning och kvalitetsarbete som ställs på kommuner och rektorer i skollag och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

De frågeställningar som belyses är hur kommuner och utbildningsanordnare följer upp att

  • utbildningen leder till att de studerande fullföljer sina planer på fortsatt utbildning eller arbete
  • följer upp de studerandes betygsresultat
  • följer upp och säkerställer att bedömning och betygssättning sker på ett likvärdigt sätt.

Kvalitetsgranskningen omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och gjordes i 20 kommuner under våren 2009. Personal inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorn samt politiker med ansvar för utbildningsfrågor har intervjuats. Kvalitetsredovisningar, skolplan, arbetsplan eller verksamhetsplan har använts som underlag för samtalen. I de fall uppföljningar har funnits i kommunerna har även dessa använts.

Iakttagelserna och slutsatserna gör inte anspråk på att vara generella utan gäller förhållandena hos de 20 skolhuvudmän och vuxenutbildningar som granskats.

Granskningens resultat

Nedan presenteras granskningens viktigaste iakttagelser.

Otillräcklig uppföljning av effekterna

Inte i någon av de granskade kommunerna genomförs systematiska studier av vuxenutbildningens effekter för de studerande. Uppföljningar görs ibland av yrkesinriktade utbildningar och då oftast inom vård och omsorg. Andra exempel är yrkesförare och elektriker. Att kommuner inte har fungerade system för uppföljning förklaras bland annat med att verksamheten inte har en tillräcklig omfattning eller att tidigare studerande inte finns kvar i kommunen då uppföljningen ska göras. Ibland ifrågasätts även nyttan med uppföljningar då man menar att det kan vara andra faktorer som påverkar resultaten. Avsaknad av ett tydligt uppdrag från staten att följa upp verksamheten anges också som skäl.

Bristande uppföljning av betygsresultat

Lärare använder relativt ofta de studerandes betygsresultat och de studerandes synpunkter på utbildningen i sitt förbättringsarbete. Det är dock endast i några få kommuner som rektorer sammanställer och använder betygsresultat vid bedömningen av verksamhetens kvalitet.

Likvärdig betygssättning

I flertalet kommuner finns rutiner som ska ge förutsättningar för en likvärdig betygssättning. Genom nätverk inom kommunen eller mellan kommuner skapas möjligheter till diskussioner lärare emellan. Kompetensutveckling i bedömning och betygssättning är vanligt förekommande. I de flesta kommuner används nationella prov.

Det nationella uppföljningssystemet behöver förbättras

Uppföljningssystemet ger inte tillräckligt underlag för jämförelser och bedömning. Detta tillsammans med att kommunerna inte gör egna uppföljningar gör att det finns anledning att se över hur ett nationellt uppföljningssystem kan ge stöd till kommunernas arbete.

Kommuner vet alltför lite om studiebehoven

Kommunerna samarbetar på ett bra sätt med arbetsmarknaden för att fånga upp behov av utbildning. Granskningen visar dock att kommunerna i alltför liten utsträckning tar reda på kommuninvånarnas behov av utbildning. Uppsökande verksamhet för att komma i kontakt med tänkbara studerande inom de prioriterade målgrupperna förekommer i liten omfattning.

Utbildningens fokus

Vuxenutbildningens uppdrag som arbetsmarknadsåtgärd framträder tydligt och här finns också de ekonomiska incitamenten på individ- och organisationsnivå. Uppdraget som mera generell utbildningspolitisk åtgärd för individen är mindre framträdande.

Skolinspektionens rekommendationer

Skolinspektionen rekommenderar kommunerna att:

  • forma system för uppföljning i syfte att få svar på om utbildningen leder till de uppsatta målen för individen
  • utforma ett utbud av utbildningar där kommuninvånarnas behov undersöks och beaktas i större utsträckning än i dag
  • fortsätta arbetet med att anpassa verksamheten så att den möter de studerandes behov av utbildning på olika tider och i olika former
  • fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för en likvärdig betygssättning
  • utveckla arbetet med att validera de studerandes kunskaper
  • ställa krav på uppföljning vid upphandling av utbildning.

Granskningen har även visat att det nationella systemet för uppföljning av vuxenutbildningen behöver utvecklas så att det främjar kommunernas uppföljning och ger en god bild av vuxenutbildningens resultat på nationell nivå. Vidare är det viktigt att vuxenutbildningens utbildningspolitiska målsättning även fortsättningsvis poängteras.

 


plant

Kvalitetsarbete

Detaljer om publikation

Ingen aning utan uppföljning

2009-08-10

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2009:4

2008:376

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

-