Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen

Många lärare är engagerade och arbetar intensivt för att utveckla elever när det gäller läsning och läsförståelse. Skolor satsar på olika läsprojekt, och bland elever på dessa skolor är läslusten mycket stor. I många fall finns dock brister dock när det gäller organisationen av undervisningen.

I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera det som läses. Skolan har ett avgörande ansvar att säkerställa att alla elever får de kunskaper som krävs för att klara av detta.

I Sverige har utvärderingar och forskning visat att läsförståelsen gått tillbaka något under de senaste åren. Från att ha varit i topp internationellt sett så har svenska elever halkat efter. Arbetet med elevers läsutveckling ska ske i samtliga ämnen.

Om den här granskningen

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen när det gäller läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen i årskurs 4–6. Utgångspunkten har varit att se till att alla elever ges möjlighet att träna sig i att läsa och kommunicera kring det lästa. I kommunikationen ingår att eleverna ska få skriva och samtala kring det som läses och att alla ska ha möjlighet att göra sina röster hörda genom tal och skrift.

Ämnet svenska har granskats eftersom det till stora delar lägger grunden för elevernas kunskaper och möjligheter att tillägna sig olika texter. Undervisningen i de naturorienterande ämnena har granskats eftersom tidigare studier har visat att dessa ämnen brister i kvalitet när det gäller textbearbetning.

Granskningen har genomförts i 31 skolor i 25 kommuner runtom i landet. Genom dokumentanalyser, en enkät till de undervisande lärarna och vid ett fyradagarsbesök i varje skola har Skolinspektionen genomfört bedömningar av undervisningskvaliteten när det gäller hur läsprocessen används i undervisningen.

Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 31 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena.

Tre bedömningsområden

Tre bedömningsområden har varit i fokus, formulerade utifrån skolans nationella styrdokument tillsammans med aktuell forskning kring läsutveckling. Dessa områden är

  • skolans organisation av undervisningen
  • skolans bearbetning av och kommunikation kring texten
  • skolans miljö och förutsättningar för undervisningen.

Bedömningsområdena innehåller ett antal kriterier som Skolinspektionen har bedömt skolorna utifrån.

Granskningens resultat

Skolinspektionen har i denna granskning mött flera engagerade lärare som arbetar intensivt för att utveckla elever när det gäller läsning och läsförståelse. Många av skolorna har satsat på olika läsprojekt och bland elever på dessa skolor är läslusten mycket stor.

Granskningen visar emellertid att många av skolorna brister i flera avseenden. Bland annat bedömer Skolinspektionen att skolorna brister när det gäller organisationen av undervisningen. Flertalet skolor skapar inte ett undervisningsklimat som uppmuntrar kommunikation och som låter alla elever framföra sina reflektioner i tal och skrift. Dessutom får de festa skolor kritik för att eleverna inte i tillräckligt hög grad är med och påverkar undervisningen till innehåll eller form.

Skolinspektionen bedömer att bristerna är omfattande vad gäller lärarnas arbete med bearbetning av och kommunikation kring texter i undervisningen. Det handlar exempelvis om att eleverna i de naturorienterande ämnena inte möter olika slags texter i undervisningen i tillräcklig omfattning. I varken svenskämnet eller i de naturorienterande ämnena väljs texterna utifrån den utvecklingsnivå eleverna befinner sig på. Arbetet med förförståelse och bearbetningen av texter i undervisningen brister i flertalet skolor. Elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter används för lite i arbetet med förförståelse och bearbetning. Enligt granskningens resultat är skolorna emellertid bra på att bedöma och utvärdera elevernas kunskaper i ämnena.

När det gäller den miljö och de förutsättningar som skolorna har för att främja läsutveckling kritiserar Skolinspektionen främst rektorns roll som pedagogisk ledare. Vid flertalet av de granskade skolorna framkommer behov av tid för pedagogiska samtal och möjligheter att sprida den kompetens som finns på den enskilda skolan till övrig personal. Dessutom framkommer ett kompetensutvecklingsbehov hos lärarna när det gäller läsprocessen som en del av undervisningen, särskilt i de naturorienterande ämnena. Både rektorer och lärare har ansvar för att behoven av pedagogisk utveckling identifieras och tillgodoses.

Skolinspektionens övergripande slutsatser

  • Lärare bör höja undervisningskvaliteten genom att säkerställa elevernas möjlighet att kommunicera och samarbeta i klassrummet. Utifrån elevernas deltagande bör undervisningen planeras och utgå från elevernas intressen och utvecklingsnivå.
  • Lärare bör utarbeta metoder för att täcka in de moment i undervisningen som gynnar elevernas läsutveckling, inklusive läsförståelse. Elever bör få möta olika typer av texter, valda utifrån varje elevs utvecklingsnivå, erfarenheter och intressen. Vidare bör bearbetningen föregås av ett förförståelsearbete där texten sätts in i ett sammanhang. Vid bearbetningen bör kommunikation inkluderas, både via samtal såväl som skrivuppgifter. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig texters innehåll bör de få lära sig hur man kan läsa texter på olika sätt. Allt detta bör ses som en helhet för att eleverna ska utvecklas så långt som möjligt.
  • Den bedömning och utvärdering som genomförs av elevernas kunskapsnivå bör resultera i en större individualisering i undervisningen samt i utvecklingsarbete som syftar till att lärare kan höja undervisningskvaliteten.
  • Rektorer bör kartlägga det kompetensbehov som finns på skolorna när det gäller läsprocessen i undervisningen och se till så att kompetensutveckling sker inom området. Dessutom bör den kompetens som redan finns på skolorna bättre tas tillvara så att samtliga elever får en likvärdig undervisning av hög kvalitet.

 

 


plant

Utbildningar | ämnen | kurser

Detaljer om publikation

Läsprocessen i svenska och naturorienterande ämnen

2010-05-20

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2010:5

2009:1774

Grundskolan

-