Mer än vad du kan tro

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet följer generellt sett styrdokumenten, och lärarna lyckas också ofta skapa en trygg stämning i klassrummen. Men det finns viktiga områden där undervisningen måste öka i kvalitet för att verkligen beröra eleverna.

Skolinspektionen har granskat religionskunskapsundervisningen i 28 gymnasieskolor med kommunal huvudman och 19 med fristående huvudman. Granskningen genomfördes med dokumentanalyser, lektionsobservationer, elevenkät och intervjuer med ansvariga rektorer, lärare och företrädare för eleverna. Den avser inte att ge en bild av förhållandena i hela landet.

Resultat

Resultaten visar framför allt att undervisningen i Religionskunskap A och Religionskunskap 1 i allt väsentligt sker i förhållande till styrdokumentens krav. Eleverna upplever att kursen är intressant när den ger dem möjlighet att utvecklas som individer, förutom att ge kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. För elever med uttalat ointresse och negativ förförståelse tenderar dock undervisningen att ge mindre utrymme till detta, vilket blir kontraproduktivt.

Utbildade lärare som följer kurs- och ämnesplanen

Lärarna har utbildning i att undervisa i ämnet på gymnasieskolan, med bara några få undantag. De planerar och genomför generellt sett undervisningen i enlighet med kurs- eller ämnesplanen. Det innebär att kursen ger eleverna möjlighet att både bredda och fördjupa sina kunskaper om religioner och livsåskådningar och utveckla förmågan att en trygg stämning i analysera dem utifrån olika perspektiv. Lärarna lyckas också i allmänhet skapa en trygg stämning i klassrummet, vilket bidrar till att eleverna vågar göra personliga ställningstaganden och argumentera i känsliga frågor.

Svårt att hinna med allt

Många lärare uppfattar svårigheter med att hinna med allt som kursen ska innehålla. Detta sker eftersom de inte tillvaratar möjligheten att låta kursens olika moment berika varandra. Undervisningen om världsreligionerna behöver i större utsträckning utformas så att den ger eleverna förutsättningar att analysera religionernas samtida kännetecken och uttryck. Livsåskådningar behöver ges större utrymme och etikundervisningen behöver ges så att den kan utgöra en av utgångspunkterna för elevernas analyser av religionerna och livsåskådningarna.

Balans i undervisningen

Det är när undervisningen har en väl avvägd balans mellan att sakligt visa på religioners uttryck och att låta eleverna analysera dessa utifrån olika perspektiv som eleverna upplever att kursen motverkar fördomar. Eleverna anser kursen vara relevant och intressant när undervisningen ger utrymme för dem att bättre på att använda reflektera över sig själva och sina liv. Lärarna behöver de möjligheter som ny därför i högre utsträckning planera och genomföra den utifrån de intressen och erfarenheter som den aktuella elevgruppen har och detta gäller särskilt elever med negativa förväntningar. Undervisningen behöver också utformas så att den ger rikliga tillfällen för eleverna att förbättra sin förmåga att analysera, och så att alla elever ges kunskap om vad det innebär.

Skolorna behöver arbeta systematiskt i större utsträckning

Skolorna arbetar inte strukturerat för att nå hög måluppfyllelse, utan hur väl elever lyckas i sin utbildning blir beroende av den enskilde lärarens pedagogiska skicklighet. Skolorna behöver arbeta mer metodiskt och systematiskt med inflytande så att eleverna utvecklar förståelse för kurs-/ämnesmålen och insikt om sitt eget sätt att lära. Skolorna behöver också arbeta mer systematiskt med särskilt stöd. Skolorna kan bli bättre på att använda de möjligheter som ny teknik innebär, genom att exempelvis kunna genomföra virtuella studiebesök.


plant

Fristående skola, Utbildningar | ämnen | kurser

Detaljer om publikation

Mer än vad du kan tro

2012-04-03

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2012:3

2011:1445

Gymnasieskolan

-