Skolornas arbete med demokrati och värdegrund

Det förekommer variationer i synen på skolans demokratiuppdrag och hur detta tar sig uttryck i undervisningen. Uppdraget behöver förtydligas och elevernas delaktighet behöver förstärkas.

Skolan har ett dubbelt uppdrag som består i att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Det handlar om att utbilda medvetna och kompetenta samhällsmedlemmar som enligt demokratins ideal kan hantera den kunskap och värdegrund som det svenska samhället vilar på. Målet med skolans demokrati- och värdegrundsarbete är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Det förutsätter att värdegrunden integreras i kunskapsmålen. Skolan ska enligt läroplanen både överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Om granskningen

Den här kvalitetsgranskningen undersöker om undervisningen ger eleverna förutsättningar att tillägna sig demokratisk och medborgerlig kompetens som de enligt styrdokumenten behöver för att leva och verka som aktiva medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Granskningen har då främst uppmärksammat elevernas möjligheter att ta del av både kunskaper och värden, uttrycka sina åsikter samt utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande.

Granskningen har genomförts på 17 grundskolor i tio kommuner spridda över hela landet och omfattat både skol- och klassrumsnivå. Skolnivån berör skolornas övergripande kommunikationsklimat inklusive rektorernas ansvar för att det finns helhetssyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med demokrati och värdegrund. Klassrumsnivån avser samtalsklimatet i klassrummen och lärarnas ansvar för hur demokrati- och värdegrundsuppdraget integreras i undervisningen i enskilda ämnen.

Skolans samlade uppdrag behöver förtydligas

Granskningen visar att det samlade uppdrag som skolan har enligt lagstiftningen tenderar att genomföras i separata delar. En del är här elevernas kunskapsutveckling, en annan del är främjande och förebyggande värdegrundsarbete, och en tredje del är det demokratiska medborgarfostrande uppdraget.

Ett medvetet värdegrundsarbete som genomsyrar skolornas förhållningssätt är centralt för att uppnå och bevara trygga och goda studiemiljöer med förutsättningar att bedriva en demokratisk undervisning. Enligt Skolinspektionens bedömning behöver dock medvetenheten om vad det demokratiska medborgarfostrande uppdraget innebär öka hos alla som arbetar på olika nivåer i verksamheter vi besökt. De granskade skolorna behöver i högre grad tydliggöra det demokratiska uppdraget som en del av kunskapsuppdraget, för att möjliggöra en målmedveten utveckling av elevernas medborgerliga kompetenser i undervisningen i alla ämnen.

Detta kan ske i form av en välstrukturerad undervisning som har sin utgångspunkt i kursplanernas syfte och centrala innehåll, men som samtidigt lämnar utrymme för och tillåter spontana utvecklingar av ämnet i fråga. Det kan till exempel handla om att föra en fördjupande kommunikation med eleverna i relation till det ämne som behandlas och med utgångspunkt i elevernas frågor.

Medborgarfostrande inslag genomsyrar inte undervisningen

Granskningen visar att medborgarfostrande inslag förekommer i undervisningen i alla ämnen. Undervisningen genomsyras dock inte av alla de demokratiska kvaliteter i form av kunskaper, värden och förmågor som enligt läroplan och kursplaner ska integreras i ämnesundervisningen. Framför allt genomförs sådana inslag sällan med tillräcklig varaktighet och/eller på en nivå som utmanar eleverna på en lämplig intellektuell nivå. Det kan exempelvis gälla vid prövande samtal och kritisk reflektion och analys.

Att omsätta det demokratiska uppdraget handlar om att integrera medborgarfostrande aspekter i varje ämne med kursplanernas hjälp. Dessa aspekter ska ha potential att motivera eleverna att vilja lära och aktivt delta i skolarbetet här och nu, samt i förlängningen i samhällslivet. Enligt Skolinspektionens bedömning behöver eleverna bland annat träna abstrakt och kritiskt tänkande i större utsträckning, där undervisningserfarenheter kopplas till praktisk handling och regelbundet lyfts i prövande och filosofiska samtal. Det kan till exempel handla om att kunna skilja allmänna etiska principer från personlig moral i det egna handlandet. På så vis ökar möjligheten för att skolornas arbete också kommer att vila på en vetenskaplig grund, som det enligt styrdokumenten ska göra.

Eleverna behöver tränas mer i inflytande och delaktighet

I samtliga skolor som besökts och granskats behöver eleverna ges ett ökat inflytande eller ökade möjligheter att vara delaktiga och komma till tals i undervisningen, så att praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i olika ämnen. Detta gäller samtliga skolor som

För att alla elever ska kunna komma till tals krävs ett öppet och tillåtande samtalsklimat i klassrummen. Alla lärare behöver arbeta målmedvetet så att alla elever inkluderas och ges möjlighet att delta i undervisningen genom att kunna ge uttryck för sina tankar och åsikter samt träna sig på att motivera dem inför andra. Enligt läroplanen är språk, lärande och identitetsutveckling nära sammankopplade. Därför bedömer Skolinspektionens att elevernas begrepps- och kunskapsutveckling behöver kopplas till elevernas egna erfarenheter och agerande för att de ska kunna se och förstå undervisningens relevans för det egna livet och agerandet. Detta kan till exempel möjliggöras av en undervisning som i högre grad omfattar och inkluderar olika perspektiv, genom att förankra dem i ett interkulturellt synsätt, som samtidigt ger alla elever praktisk träning i prövande språk- och identitetsutvecklande samtal.

Ett uppdrag som ställer stora krav på lärarnas kompetens

Granskningen visar att det på så gott som samtliga besökta skolor finns behov av att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, på skolorna överlag, hos rektorer, lärare och/eller i undervisningen. Det är till exempel inte alla lärare som själva i tillräcklig utsträckning ser och problematiserar rådande genusmönster för att målmedvetet sträva efter att ge flickor och pojkar likvärdigt utrymme i undervisningen.

Styrdokumentens krav om att eleverna i undervisningen ska utveckla kompetens som möjliggör ett aktivt medborgarskap ställer alltså stora krav på lärarnas egen medborgerliga kompetens och gestaltande av demokratins ideal. Ett självkritiskt reflekterande synsätt som bidrar till att synliggöra normer, värden och olika perspektiv i undervisningen och generellt kan här vara till hjälp.

Prövande samtal (så kallade deliberativa samtal) som lyfts fram i såväl utbildningsvetenskaplig forskning som i skolpolitiska dokument, blir i detta avseende i dubbel bemärkelse fruktbara i skolornas demokratiarbete. Dels utgör de en utgångspunkt för kollegiala diskussioner som förankrar och omprövar uppdraget i relation till styrdokumentens krav och en föränderlig elevsammansättning. Dels kan de användas som ett sätt att integrera det demokratiska uppdraget i klassrumsundervisningen i form av tillåtande och prövande samtal, där även obekväma åsikter kommer upp till ytan och kan bemötas. Skolan kan och får dock aldrig vara värdeneutral.

Enligt Skolinspektionens bedömning vilar ansvaret såväl på huvudmän som på rektorer och lärare, att som pedagogiska ledare iscensätta och leda sådana samtal som en del i skolornas kontinuerliga kvalitetsarbete och i undervisningen.

Variation och falsk konsensus i skolornas syn på uppdraget

Granskningen visar att det saknas helhetssyn och en gemensam hållning kring demokrati- och värdegrundsuppdraget på 13 av de 17 granskade skolorna. Detta tar sig uttryck i variationer som framför allt tycks bero på enskilda lärares skiftande kompetens och tolkningar när det gäller att iscensätta uppdraget i undervisningen. Även om det i slutänden är de enskilda lärarnas ansvar, är risken att det utan en gemensam ram leder till bristande likvärdighet. Dessutom finns risken att uppdraget blir kontraproduktivt om det i alltför hög grad grundar sig i enskilda lärares osäkerhet och subjektiva tolkningar.

Därmed inte sagt att alla ska göra detsamma och likadant, men en viktig förutsättning är enligt Skolinspektionens bedömning den tolkning av uppdraget och de attityder som förekommer på en övergripande skol- och huvudmannanivå. Det är sedan rektorernas ansvar att allteftersom stärka eller problematisera denna utgångspunkt för genomförandet av uppdraget på de enskilda skolorna och i klassrummen. Detta hänger överlag nära samman med skolornas utvecklande av ett kritiskt synsätt. Ett gemensamt förhållningssätt utan ett kritiskt perspektiv är närmast kontraproduktivt i det att det kan leda till falsk eller förhastad konsensus.

Risk- och framgångsfaktorer i demokratiarbetet i olika miljöer

Granskningen har påträffat både studiemiljöer med tillsynes goda förutsättningar att bedriva ett demokratiarbete och studiemiljöer med sämre förutsättningar för detta. Sammantaget har vissa risk- och framgångsfaktorer i arbetet med demokrati och värdegrund kunnat urskiljas i dessa miljöer. Dessa risk- och framgångsfaktorer kan vara användbara för dem som känner igen sig i någon av de delvis överlappande miljöerna.

Samsyn som ideal

Framlyfta kvaliteter i de förstnämnda miljöerna är ett gemensamt och konsekvent förhållningssätt samt hög vuxennärvaro som skapar ömsesidig tillit och respekt både mellan eleverna och mellan vuxna och elever. Risken tycks dock vara att det i sådana kulturer ibland odlas ett alltför likriktat ideal som bygger på samsyn, på bekostnad av ett klimat där människors olikheter och meningsskiljaktigheter värderas som något positivt och kreativt.

Sådan skenbar samsyn, där olikheter snarast tenderar att ses som störande inslag, är ur demokratisk synvinkel tveksam i det att den också kan dölja och osynliggöra andra – till exempel främlingsfientliga – attityder. Detta var fallet på någon av de granskade skolorna.

Demokratiarbetet på dessa skolor bör därför handla om att få igång ett demokratiskt samtal som säkerställer ett både öppet och intellektuellt utmanade samtalsklimat, som motverkar tyst medgivande och eventuell trångsynthet, där en rädsla för olikheter hindrar skilda meningsutbyten från att komma till stånd och öppet utväxlas. Det är högst väsentligt att alla åsikter tillåts komma upp till ytan, så att även eventuellt obekväma åsikter i strid med läroplanen kan bemötas.

Ett personbundet demokratiarbete

I några andra till synes gynnsamma miljöer saknades dock organiserad samsyn. Arbetet grundade sig här i stor utsträckning på vissa personer och insatser från välvilliga eldsjälar. Risken med ett arbete som är personbundet och/eller främst stöds av strukturer "i väggarna", är att det avstannar vid en eventuell organisationsförändring, eftersom det inte finns några bevarande system eller strukturer. På sådana skolor behöver demokratiarbetet också leda fram till gemensamma samtal om uppdraget, och framför allt utmynna i att det skapas formella forum för samtal och strukturer för kommunikation, som garanti för genomförande och bevarande av ett likvärdigt arbete.

Studiemiljöer med svag struktur

Den andra typen av studiemiljöer karaktäriseras av svag struktur, som skapar osäkerhet och bristande tillit och inflytande. Sådana miljöer har på sina håll utmärkts av kränkningar och grovt språkbruk samt av en grabbig och nedbrytande "antiskolkultur", delvis präglad av traditionella/patriarkala könsmönster. Detta är alltså de gynnsamma miljöernas motsats, i det att de framstår som stökiga, tuffa och otrygga.

Det värdegrundsarbete som har bedrivits på sådana skolor tycks ofta i något avseende ha brustit eller varit osystematiskt genomfört. En tendens är att ansvaret för både arbetet och skolornas klimat förskjuts. Dels förklaras brister och svårigheter på skolorna med elevernas bakgrund och hemförhållanden, som då problematiseras och förknippas med låga förväntningar. Dels läggs i hög grad ansvaret för genomförandet av arbetet på andra aktörer, vilket gör att det ibland upplevs som splittrat.

Risken är också att det i dessa miljöer utvecklas en "omhändertagandekultur" där eleverna betraktas som stackars hjälplösa barn, snarare än aktiva samhällsmedlemmar. Demokratiarbetet på dessa skolor bör således i hög grad bidra till att vända blicken inåt, mot den egna miljön och skolorna själva, för att med hjälp av kritisk och självreflekterande intern dialog höja förväntningarna på eleverna såväl som att öka deras delaktighet, inflytande och medvetenhet om sina rättigheter.

Segregerade studiemiljöer

En variant av de svagt strukturerade miljöerna är segregerade miljöer i ett eller annat avseende, där det saknas samsyn. Eventuell samsyn har närmast varit av den art som "sitter i väggarna", men i kontrast till välvilja då snarast med utgångspunkt i rädsla och oreflekterat bevarande av tradition. Demokratiarbetet på dessa skolor behöver alltså också utmynna i kritiska och självreflekterande samtal och utveckla forum för diskussion och kommunikationskanaler. Man behöver även utveckla kontakten med det omgivande samhället för att släppa in antingen mer av samhällets mångfald eller mer av majoritetssamhället.

Skolinspektionens bedömning

Skolinspektionens bedömning är att ett i grunden främjande och förebyggande värdegrundsarbete som genomsyrar verksamheterna är centralt i samtliga skolmiljöer. Det behövs för att uppnå och bevara ett studie- och samtalsklimat där eleverna ges möjlighet att utveckla sin medborgerliga kompetens. Överallt måste detta dock i högre grad kompletteras med både ett demokratiarbete som också genomsyrar undervisningen i alla ämnen, och ett kritiskt och självreflekterande demokratiskt samtal hos personal och elever.

 


plant

Fristående skola, Värdegrundsfrågor

Detaljer om publikation

Skolornas arbete med demokrati och värdegrund

2012-09-25

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

Engelska

2012:9

2011:6547

Grundskolan

-