Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan

Den här kvalitetsgranskningen visar att det ofta finns brister i huvudmännens och skolornas arbete med att anpassa undervisningen utifrån de behov och förutsättningar som elever med funktionshinder har.

Alla elever har rätt att få likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen oberoende av kön, geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden. Studier visar dock att elever med funktionsnedsättning kan ha svårare att nå målen än andra elever. När skolproblem uppstår läggs ofta problemen på individen snarare än på skolmiljön, trots att detta strider mot skolans lagstadgade skyldighet. Skolinspektionen har därför genomfört en kvalitetsgranskning av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning.

Om den här kvalitetsgranskningen

Kvalitetsgranskningen har inriktats mot förhållandena kring tre specifika och avgränsade funktionsnedsättningar: synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder. Skolinspektionen gör följande avgränsningar av de kategorier som avses:

  • Synnedsättning – elever som är beroende av förstoringshjälpmedel (utöver glasögon), ljudstöd, syntetiskt tal eller punktskrift.
  • Hörselnedsättning – elever som är beroende av tekniska hörselhjälpmedel.
  • Rörelsehinder – elever som är rullstolsburna.

Skolinspektionen har besökt och granskat nio kommuner och totalt 24 grundskolor, varav fem fristående grundskolor. Granskningen genomfördes under perioden januari till och med mars 2009. Underlag för slutsatser i rapporten består av intervjuer med företrädare för kommunala och fristående skolhuvudmän, rektorer, lärare, elevhälsa, elever, vårdnadshavare samt dokument från kommuner och skolor.

Resultatet visar att det ofta finns brister i huvudmännens och skolornas arbete med att anpassa undervisningen utifrån dessa elevers förutsättningar och behov. Granskningen visar i första hand på fyra problemområden:

Teori och praktik

Både huvudmän och skolpersonal har höga ambitioner att ge alla elever förutsättningar för en likvärdig utbildning. Trots det så har ambitionerna svårt att tränga ned till tillämpningarna i skolan. Personalen följer inte alltid de råd och anvisningar de fått kring undervisningens utformning och genomförande. Skolorna saknar också ofta rutiner när det gäller att informera ny personal och nya elever, som börjar efter terminsstart, om elever med funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärning.

Personalens kompetens

Personalens kompetens om olika funktionsnedsättningar och hur inlärningen påverkas av detta är varierande. Det finns lärare med mångårig vana, erfarenhet och kunskap om olika elevers funktionsnedsättningar, men det förekommer också att lärare inte har det.

Anpassning av lärandemiljön

I de flesta fall är inte skolans lokaler anpassade fullt ut efter elevernas behov. Samma sak gäller de läromedel som används i skolan. Det rör sig om allt från organisatoriska, fysiska och pedagogiska anpassningar till personalens bristande kompetens att använda tekniska hjälpmedel. Gränsdragningen mellan lärare och assistenter avseende uppgifter och ansvar är många gånger otydlig.

Samlad uppföljning

Det saknas samlad uppföljning och utvärdering av insatser och resultat för elever med funktionsnedsättning i skolorna. Anledningen är att det finns en tydlig strävan hos samtliga huvudmän och skolor att inte särskilja vissa elevgrupper.

Vår analys och bedömning

Det är många gånger en stor skillnad mellan vad de granskade kommunerna och skolorna säger att de gör och vad de faktiskt gör i praktiken. En starkt bidragande orsak är, enligt Skolinspektionen, personalens bristande eller varierande kompetens kring funktionsnedsättningars påverkan på inlärning. Skolinspektionen betonar betydelsen av att all berörd personal får kontinuerlig kompetensutveckling inom detta område för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar i utbildningen.

En annan förklaring kan vara personalens förhållningssätt och syn på inkludering. En verklig inkludering innebär att alla elever har tillgång till hela skolmiljön alla dagar. Eftersom granskningen visar att det finns flera exempel på att detta inte fungerar fullt ut behöver skolorna se över sin organisation och arbeta med ett förhållningssätt där man alltid tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar och anpassar lärandemiljön efter deras behov.

I samarbetet mellan lärare och assistenter är det ofta oklart var gränsen går mellan lärarnas övergripande pedagogiska ansvar och assistentens roll i undervisningssituationer. Skolinspektionen vill starkt betona att det alltid är läraren som har det pedagogiska ansvaret för att planera och genomföra undervisningen.

Granskningen visar att elever med hörselnedsättning många gånger väljer att inte använda tekniska hjälpmedel då de upplevs som störande. En annan orsak är att eleverna vill vara som alla andra och inte avvika på något sätt. På några skolor har också elever behandlats kränkande av andra elever utifrån sina funktionsnedsättningar. Detta har fått till följd att berörda elever inte alltid vill använda sina tekniska hjälpmedel. Skolorna behöver vidta åtgärder för att åstadkomma ett klimat som kännetecknas av respekt för olikheter och där det fullt ut godtas att man kan behöva hjälpmedel i sin skolsituation. Eleverna ska på ett tryggt sätt kunna använda nödvändiga hjälpmedel för att ges likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen. Om eleverna ändå väljer att inte använda dessa hjälpmedel måste skolorna öka sina övriga kompensatoriska insatser.

Skolinspektionen menar att det är angeläget att uppföljning och utvärdering av insatser och resultat inte bara sker i förhållande till den enskilde eleven utan också på en systemnivå så att huvudmannen och skolan kontinuerligt omprövar sin verksamhet och vidtar åtgärder för ökad måluppfyllelse. Det är huvudmannens ansvar för att detta sker.

Rekommendationer

Skolinspektionen föreslår att huvudmännen och skolorna vidtar följande åtgärder för att förbättra skolsituationen för elever med funktionsnedsättning:

  • Huvudmännen och skolorna måste stärka personalens kompetens avseende lärarnas kunskaper om funktionsnedsättningars påverkan på inlärning.
  • Skolorna behöver förbättra sina rutiner när det gäller att informera ny personal och nya elever om elever med funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärning. Detta för att nödvändig information kring elevens funktionsnedsättning alltid ska nå all berörd personal och elever.
  • Skolorna behöver tydliggöra assistenternas uppgifter och ansvar i förhållande till undervisande lärare.
  • I de skolor där kränkningar förekommer måste skolorna vidta kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problemen. Berörda kommuner måste också försäkra sig om att detta görs.
  • Skolorna måste arbeta för att elever i första hand använder de tekniska hjälpmedel som erbjuds. Om eleverna ändå väljer att inte använda dessa hjälpmedel måste skolorna öka sina övriga kompensatoriska insatser.
  • Skolorna behöver förbättra sitt organiserande av lokalerna så att all verksamhet kan genomföras för alla elever.
  • Huvudmännen och skolorna behöver förbättra uppföljning och utvärdering av insatser och resultat så att det inte bara sker i förhållande till den enskilde eleven utan också på en skolövergripande nivå. Detta för att huvudmännen och skolorna kontinuerligt kan ompröva sina verksamheter och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse.


plant

Fristående skola, Funktionshinder

Detaljer om publikation

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan

2009-09-30

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

-

2009:5

2008:431

Grundskolan

-