Varannan i mål

Denna kvalitetsgranskning inriktas på skolornas arbete med att få alla elever att fullfölja sin gymnasieutbildning. Granskningen visar att det är stora skillnader i kvalitet och resultat både mellan och inom skolorna.

Nästan alla ungdomar börjar i gymnasieskolan. Men mer än hälften av eleverna klarar inte utbildningen med godkända betyg i de kurser som ingår i utbildningen. En tredjedel når inte tillräckliga resultat för att få gå vidare i utbildningssystemet och en fjärdedel deltar inte ens i hela utbildningen. Vi vet samtidigt genom forskning att hälften av de ungdomar som avbrutit sin utbildning ångrar att de inte fullföljde.

Mot denna bakgrund har Skolinspektionen granskat hur skolor och skolhuvudmän tagit sitt ansvar för att få alla elever att fullfölja utbildningen. Syftet är att verksamheten ska bli bättre och att fler ska fullborda sina studier.

Skolinspektionen har granskat 27 skolhuvudmän och en gymnasieskola hos var och en av dem. Skolorna som granskats är både kommunala och fristående, och spridda över hela landet. Granskningen visar att det är stora skillnader i kvalitet och resultat både mellan och inom skolorna.

Granskningens resultat

Skolorna saknar strategier för att nå målen

Granskningen visar att i stort sett samtliga skolor saknar ett målinriktat arbete för att få alla elever att fullfölja sin utbildning. I stor utsträckning saknas en övergripande strategi för detta syfte. De åtgärder som förekommer är sällan samordnade och ofta mer reaktiva än proaktiva.

Skolplanen och arbetsplanen har dessutom låg styreffekt. De är i många fall inte inriktade på nationella mål och beskriver inte hur skolan ska lösa uppdraget.

Många resultat från forskning och systemutvärdering bekräftas av kvalitetsgranskningen. Det gäller inte minst den centrala roll som det pedagogiska ledarskapet har för en skolas framgång och därmed för förmågan att få alla elever att fullfölja sin utbildning.

Skolorna har bristande kontroll över sina resultat och processer

De granskade skolorna saknar i stor utsträckning ett systematiskt kvalitetsarbete. Man har bristande kontroll över sina processer, särskilt över undervisningens kvalitet. Man har inte heller kontroll över vilka resultat som utbildningen leder till. Därmed vet inte skolorna i vilken grad de lyckas med sitt uppdrag och inte heller varför.

Uppföljningar av de granskade skolornas kvalitet är i allmänhet mer inriktade på elevernas trivsel än på kunskapsresultaten. Bristande framgång tillskrivs eleven själv eller faktorer som skolan inte har ansvar för. Elever som intervjuats menar däremot att det framför allt är enformig undervisning och lärare som inte engagerar sig i eleverna som är avgörande för deras motivation att fullfölja studierna. Det är på så sätt viktigt att skolan riktar uppmärksamheten mot orsaker i verksamheten, som skolan kan och ska påverka. Framför allt gäller det, enligt Skolinspektionens uppfattning, kvaliteten i det konkreta pedagogiska arbetet.

Elevernas frånvaro lyfts på skolorna fram som den enskilt viktigaste faktorn för bristande framgång i studierna. Det finns i granskningen ett antal positiva exempel på hur skolor har lyckats öka närvaron genom att arbeta aktivt med bland annat mentorer, frånvarouppföljning och schemaläggning. I allmänhet saknas dock en djupare analys av vad frånvaron beror på.

Undervisning och vuxenstöd av skiftande kvalitet

Granskningen visar stora skillnader mellan de granskade skolorna när det gäller att anpassa undervisningen till den enskilde eleven. Personalens engagemang i elevernas utbildning och vilka förväntningar de har på eleverna skiljer sig åt från person till person. Därmed saknas förutsättningarna för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Kvalitetsskillnaderna gäller också studie- och yrkesvägledningen. Några skolor saknar vägledning medan andra har satsat på den för att i nära samarbete med elevvårdspersonal, lärare och skolledning motverka studieavbrott.

När de granskade skolorna anpassar undervisningen efter eleverna sker det ofta gruppvis och med organisatoriska medel. Det är sällsynt att eleverna får olika mycket undervisningstid för att nå målen. Stödåtgärder sätts i många fall in sent och olika insatser är inte samordnade. Ibland används övergång till ett individuellt program eller reducerat program i stället för särskilt stöd, som eleven har rätt till.

Flera av de granskade skolorna gör omfattande kartläggningar för att upptäcka elever som behöver särskilt stöd. Däremot är formerna för att utreda orsaker till stödbehov, utforma ändamålsenliga åtgärder och utvärdera insatserna mer outvecklade.

Stort utbildningsutbud

De flesta elever på de granskade skolorna har tillgång till ett allsidigt utbud av utbildningar i sitt närområde. Dessutom är valmöjligheterna inom programmen ofta goda, liksom flexibiliteten för att kunna byta studieväg om eleven valt fel från början.

Däremot finns i denna granskning få exempel på särskilda insatser för att förebygga studieavbrott hos elever som man vet löper större risk att inte lyckas med sin utbildning, t.ex. elever med utländsk bakgrund och elever vars föräldrar har kortare utbildning.


plant

Fristående skola, Kvalitetsarbete

Detaljer om publikation

Varannan i mål

2009-10-21

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2009:1

2008:350

Gymnasieskolan

-