Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan

Granskningen visar att många kommuner erbjudit nyanlända elever ett gott mottagande – en ljusare bild än 2009 då Skolinspektionen gjorde en liknade granskning. Samtidigt behöver de flesta av de granskade skolhuvudmännen utveckla sina arbetssätt för att gynna elevernas fortsatta utbildning.

De senaste åren har ett stort antal nyanlända elever tagits emot i den svenska grundskolan. Som en konsekvens behöver många kommuner göra stora insatser, stärka eller bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot och erbjuda de nyanlända eleverna en bra utbildning. Skolinspektionen har i tidigare granskningar konstaterat att många kommuner och skolor haft stora svårigheter att ge nyanlända elever en ändamålsenlig utbildning. För att säkra en god kvalitet på utbildningen för nyanlända elever krävs att den ingår i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Det är centralt med en tydlig roll- och ansvarsfördelning där var och en utifrån sin roll och sitt uppdrag tar ett gemensamt ansvar för att utveckla verksamheten.

För att utbildningen och undervisningen för nyanlända elever ska kunna utgå från deras specifika behov är det också viktigt att en inledande bedömning av elevernas kunskaper görs. Från januari 2016 är det reglerat i skollagen att en nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om det inte är uppenbart onödigt.

Om granskningen

Fokus för kvalitetsgranskningen har varit huvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. En avgränsning har gjorts till att inte inkludera den klassrumsnära undervisningssituationen, eftersom Skolinspektionen har granskat detta i tidigare kvalitetsgranskningar.

Avsikten med rapporten är att beskriva vad som behöver förbättras för att mottagandet av nyanlända elever i högre grad ska utgå från utbildningsmål och andra riktlinjer. Kvalitetsgranskningen beskriver även väl fungerande inslag och att visar på framgångsfaktorer i huvudmännens mottagande. Iakttagelserna och slutsatserna är gjorda utifrån en enkät ställd till samtliga skolhuvudmän, och en kvalitativ granskning av 28 huvudmän, 91 skolor och cirka 450 skriftliga elevberättelser.

Syfte och frågeställningar

Kvalitetsgranskningens övergripande syfte har varit att bedöma huvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Bedömningen har utgått från följande frågeställningar:

  1. Hur ser huvudmannens styrning och organisering av mottagandet ut?
  2. Hur genomförs de inledande bedömningarna av nyanlända elevers kunskaper och vad innehåller dessa bedömningar?
  3. Hur sprids och används resultaten och informationen från de inledande bedömningarna?

Huvudsakliga resultat

Sedan Skolinspektionens granskning 2009 av nyanländas skolsituation har det skett en utveckling av mottagandet av nyanlända elever hos många huvudmän och på många skolor. Majoriteten av huvudmännen har under 2016 tagit emot nyanlända elever så snart det varit lämpligt och inom fyra veckor. Skolinspektionen kan konstatera att det finns både små och stora huvudmän som lyckats bygga ett mottagande av nyanlända elever inom ramen för sin befintliga organisation och att detta verkar gynna de nyanlända elevernas fortsatta utbildning. Dessa huvudmän tenderar också att följa upp och analysera sin verksamhet även med hänsyn till de nyanlända elevernas särskilda förutsättningar och behov. Ytterst är det ett sätt att säkerställa att de ekonomiska resurser som avsätts till nyanlända elevers utbildning gör nytta. De inledande bedömningarnas obligatoriska delar genomförs i stor utsträckning med Skolverkets kartläggningsmaterial. Skolinspektionen kan även se positiva effekter, som kompetenshöjning av personalen, till följd av det stora mottagandet av nyanlända elever.

Dock finns fortfarande stora utvecklingsområden, och fler än hälften av de granskade huvudmännen löser en mängd pedagogiska utmaningar med generella organisatoriska modeller som man hoppas ska passa alla nyanlända elever. Skolinspektionen identifierade utvecklingsområden hos 27 av de 28 huvudmän som granskades under hösten 2016.

  • Även om inledande bedömningar genomförs med Skolverkets kartläggningsmaterial bedöms nyanlända elevers ämneskunskaper i låg utsträckning. Det leder till att det ofta saknas tillräckliga underlag för att planera undervisningen för nyanlända elever, och att huvudmännen och rektorerna organiserar undervisningen för nyanlända elever genom generella lösningar istället för individuella, till exempel genom att samma ämnen tas bort för alla.
  • Det finns en stor risk för att inledande bedömningar och kartläggningar inte sprids om nyanlända elever bedöms vid en central mottagningsenhet och överlämningar av kartläggningarna endast sker skriftligt. Antingen ser man behov av att göra om bedömningarna vid skolan där eleven ska få sin undervisning eller så planeras inte undervisningen utifrån elevens individuella förutsättningar och behov så som de framkommit i de inledande bedömningarna. Detta kan få negativa konsekvenser för eleverna som till exempel kan gå miste om undervisning i ämnen där de har möjlighet att nå kunskapskraven för godkända betyg.
  • När nyanlända elever byter skolhuvudman och hemkommun uppstår en stor risk för att deras utbildning försenas. Dokumentationen följer inte med elever som flyttar. Många nyanlända elever tas emot vid ytterligare en mottagningsenhet i den nya hemkommunen, där de får göra om inledande bedömningar och kartläggningar.
  • Rektorerna är inte involverade i det inledande mottagandet av nyanlända elever. När huvudmännen har organiserat mottagandet i centrala mottagningsenheter som är skilda från skolan och där eleverna tillbringar hela sin första tid, är rektorns ansvar för inledande bedömningar och undervisning otydligt.
  • Flertalet av huvudmännen följer inte upp mottagandet av nyanlända på ett bra sätt. Frågor om hur huvudmännens val av organisation påverkar de nyanlända elevernas möjligheter att snabbt få undervisning, och att undervisningen är individanpassad, ställs mycket sällan i huvudmännens uppföljning.


plant

Nyanlända

Detaljer om publikation

Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan

2017-04-25

Granskningsrapport:

Kvalitetsgranskning

Granskningsrapport:
Kvalitetsgranskning

Svenska

-

2015:6586

Grundskolan

-