Efter halva tillsynsperioden – oroväckande resultat kring elevhälsan

Inom tillsynen granskar Skolinspektionen flera områden som är centrala för att elever ska få en god utbildning i en trygg miljö. Mellan åren 2015 och 2017 har vi valt att göra en stor del prioriterad tillsyn, det vill säga en mer omfattande granskning, på ett urval skolor där vi bedömer att det är störst risk att eleverna inte når målen. 

Elevhälsan – ett vanligt kritikområde i tillsyn och vitesbeslut

I vårt arbete använder vi olika former av tillsyn och vi följer upp det vi ser på olika sätt. Jag skulle denna gång vilja lyfta statistik från mer än 600 grund- och gymnasieskolor där vi gjort en prioriterad tillsyn. Statistiken visar att elevhälsan är ett område där brister är mer vanliga än inom flertalet andra områden. Drygt var tredje grundskola (37 %) och nära hälften av gymnasieskolorna (47 %) fick kritik för elevhälsan (fler statistikuppgifter, samt mer information om Skolinspektionens tillsynsmodell hittar du i slutet av denna krönika).

Vanliga problem är till exempel att psykologtid endast köps in vid behov, vilket innebär att psykologen inte deltar aktivt i det förebyggande arbetet. Det förekommer också att alla elevhälsans kompetenser, exempelvis skolläkare eller specialpedagoger, inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten vilket ger avtryck även i andra delar av skolornas verksamhet, inte minst på området stöd. Mer än hälften av de skolor som har brister i elevhälsan får även kritik för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Det är mycket viktigt att elevhälsan bidrar i det arbetet, och att den inte blir isolerad från annan verksamhet på skolan.

Mönstret känns igen när vi granskar de som ansvarar för skolorna – huvudmännen. Drygt var fjärde huvudman har inte säkerställt att det finns tillgång till elevhälsa i den mån att den kan stödja elevernas utveckling mot målen.

Tyvärr kan vi också konstatera att problemen med elevhälsans förebyggande arbete uppstår även i nystartade verksamheter. I vår tillsyn av nystartade skolor, så kallad förstagångstillsyn, är elevhälsan den enskilt vanligaste bristen. 

De brister i elevhälsan som vi sett har i många fall varit betydande och våra beslut har förenats med ett vite. Så många som 37 av de 122 beslut om föreläggande med vite som fattats av myndigheten avseende tillsyn under den aktuella perioden (januari 2015 till och med juni 2016) omfattade elevhälsan – alltså nära var tredje vitesbeslut (30 %). I flera fall rör det sig om vitesbeslut vid uppföljningen av ett ärende, det vill säga att bristen kvarstår när Skolinspektionen återkommer för att följa upp vilka insatser man vidtagit för att komma tillrätta med problemet.

Svårt för skolorna att få till arbetet med en hälsofrämjande elevhälsa

Självklart måste elevhälsan också ses, diskuteras och granskas utifrån flera perspektiv. När vi själva på Skolinspektionen vill se djupare på hur skolor och ansvariga arbetar med olika frågor i praktiken så arbetar vi med kvalitetsgranskning. År 2015 gjordes en särskild kvalitetsgranskning av elevhälsan som byggde på besök i 25 skolor och enkätsvar från över 3000 elever. Resultaten visade att det många gånger saknades ett förebyggande och hälsofrämjande arbete på de granskade skolorna. Det var vanligt att elevhälsan jobbade mer åtgärdande och det var också svårt att få ihop samverkan mellan elevhälsans personal och lärare.  Detta kunde exempelvis synas i arbetet med att ge elever olika former av stöd, eller när skolan planerade hälsofrämjande insatser som exempelvis temadagar. Granskningen visade också att eleverna inte alltid kände till elevhälsans uppdrag och funktion.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att elevhälsan framträder som ett område där vi sett utvecklingsbehov i flera av de skolor och hos flera av de huvudmän vi granskat. Det är en bekymrande bild mot bakgrund av de stora behov som finns när det gäller att till exempel arbeta förebyggande mot elevers stress i skolarbetet, mot ohälsa och det omfattande behov av stöd som kan finnas. Samtidigt ser vi att flera skolor lyckas väl i sitt arbete med elevhälsan, vilket jag snart återkommer till. Betydande olikheter finns således mellan skolor.

Starkt samband mellan lärande och hälsa

Att elevhälsan används på ett strategiskt sätt är en mycket viktig faktor för skolframgång och därmed även förbättrade livschanser, något som även forskning ger stöd för. I en kunskapsöversikt från Kungliga Vetenskapsakademin har forskare belyst sambandet mellan lärande och hälsa. Resultaten visar att god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Men de visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa och utanförskap. Därmed är även trygghetsskapande åtgärder, kopplade till värdegrundsarbete viktiga nyckelfrågor för elevhälsans arbete.

Skolan står idag inför flera utmaningar. Det råder en betydande lärarbrist och även på elevhälsans område finns det stora personalbehov. Det ansträngda läget till trots ser vi ändå att flera skolor klarar att utveckla elevhälsans arbete och ge ett bra stöd till eleverna. Dessa skolor har ofta en elevhälsa som är synlig, prioriterad och som är med i ett samlat kvalitetsarbete.  En framgångsfaktor är ofta att rektor i sitt pedagogiska ledarskap har bra strategier, metoder och idéer för att få olika kompetenser på en skola att samverka.  Ofta sker också en förbättring efter att Skolinspektionen granskat verksamheten – även om det kan ta tid och krävas påtryckningar.

Att säkra en god elevhälsa handlar om ett bra lokalt kvalitetsarbete som bedrivs i god samverkan mellan huvudmännen, som ger förutsättningarna, och de ansvariga rektorerna på skolorna. Det finns goda möjligheter och flera positiva arbetssätt som ovan nämnts. Statliga satsningar pågår också på elevhälsans område och kan ge stöd till skolor på olika sätt.  

Min förhoppning är att elevhälsan kan bli ett område där vi slipper vitesförelägga för att nå resultat. Det är av största vikt att skolan utvecklar en elevhälsa som är integrerad, rustad och kan bidra till elevers lärande i en bra, stimulerande och hälsosam skolmiljö.                                                                       

Om Skolinspektionens modell för tillsyn

I Skolinspektionens nuvarande modell för tillsyn, som infördes 2015, fokuserar vi på att besöka de verksamheter som vi bedömer har störst behov av tillsyn.

Med det nya arbetssättet kan vi göra något längre besök och lägga mer tid på att göra lektionsobservationer av undervisningen på de granskade skolorna. Vi granskar även de ansvariga huvudmännens arbete i större utsträckning. Att förmedla och förklara våra bedömningar efter ett tillsynsbesök är en viktig grundtanke – granskning ska bidra till förbättring.

I den regelbundna tillsynen granskar vi på flera sätt. Vissa skolor får bastillsyn, som omfattar tre bedömningsområden. Andra får prioriterad tillsyn som omfattar fler bedömningsområden. En prioriterad tillsyn kan i sin tur differentieras efter behov, alltså vara mer eller mindre omfattande. Mellan 1:a januari 2015 och 30:e juni 2016 har drygt 600 beslut fattats gällande prioriterad tillsyn på grund- eller gymnasieskolor.

Efter denna tillsynsperiod kan vi konstatera att av de drygt 600 grund- och gymnasieskolor som genomgått en prioriterad tillsyn har:

  • 8 av 10 granskade skolor brister på minst ett av sex bedömningsområden.
  • 4 av 10 skolor brister på minst tre områden, och
  • 1 av 10 skolor brister på minst fem områden.

De tre vanligaste bristområdena för såväl grund- som gymnasieskolan är:

  • Förutsättningar för lärande och trygghet (57 % respektive 59 %)

Här ryms exempelvis elevhälsan och tillgång till studie- och yrkesvägledning.

  • Rektorns styrning och ledning av verksamheten (45 % respektive 44 %)

Här ryms rektors arbete med det systematiska kvalitetsarbetet – hur man utvärderar och följer upp utvecklingsåtgärder mm.

  • Extra anpassningar och särskilt stöd (41 % respektive 40 %)

Här ryms exempelvis att elever i behov av stöd får detta genom extra anpassningar eller så kallat särskilt stöd.

Helén Ängmo, GD Skolinspektionen