Likvärdig betygssättning - vad granskar Skolinspektionen?

Skolan "pratar betyg" och det är viktigt. Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilda eleven. Betyget ska ju upplevas rättvist och det ska spegla alla kunskaper i förhållande till läroplanen. Alla elever behöver också en bra och tydlig återkoppling.

I den aktuella diskussionen om skolan finns just nu flera frågor om problem som rör prov och bedömning. Inte minst lyfts risker för att betygssättningen inte sker på rättvisa och likvärdiga grunder. Relationen mellan provresultat och betyg – avvikelsen – är på olika sätt i fokus. Signaler finns även om otillåten spridning av nationella prov och om fusk. Skolverket har vid flera tillfällen under våren informerat om att nationella prov har spridits i förväg.

Jag vill bland annat utifrån detta kommentera några frågor vi på Skolinspektionen ofta får om vår roll när det gäller att granska prov och bedömning.

Vad arbetar vi med på detta område?

Skolinspektionen granskar bedömning och betygssättning i skolor på många sätt. Vi arbetar med det i tillsyn och kvalitetsgranskning. Vi har också sedan flera år tillbaka ett uppdrag att se till att externa aktörer omrättar prov och vi analyserar dessa resultat.

När vi granskar bedömning och betyg är det rektorns och huvudmannens arbete vi främst tittar på. Det är ett viktigt uppdrag för rektor att säkra att betyg sätts av den som är behörig att göra det och att elever bedöms på ett allsidigt sätt. Resultaten från både nationella prov och betyg behöver också följas upp och analyseras. Inte minst bör varje skola diskutera avvikelser mellan betyg och provresultat. Om skillnaderna är stora – och betyget ofta blir högre än provresultatet- behöver rektor tillsammans med lärarna analysera rimligheten i detta.

Vad visar de granskningar vi gör?

I vår tillsyn och kvalitetsgranskning har vi bedömt att det finns vissa brister och flera utvecklingsområden hos många granskade skolor. De skolor som får kritik har ofta problem med sitt uppföljnings-och analysarbete. Insatserna hos dessa skolor är otillräckliga när det gäller att förstå varför skillnader finns mellan olika lärare och klassrum, i förhållande till nationella prov eller varför betygen höjts över tid. Brister kan också handla om att elever inte fått tillräcklig information på vilka grunder betyg sätts och att de inte fått flera tillfällen att visa sina kunskaper.

I vårt uppdrag att ombedöma prov ser vi vidare att det många gånger finns olika tolkningar hos lärare av anvisningar och bedömningar. Ett mönster över flera års tid har också varit att ombedömande lärare sätter ett lägre betyg än den lärare som ursprungligen rättat provet.

Även om tydliga utvecklingsområden finns så är vår erfarenhet också att flera skolor har ett bra arbete för att stödja likvärdig betygssättning av elevers kunskaper. I skolor som fungerar väl handlar det om att rektor och lärare tillsammans är uppmärksamma på skillnader i betygsresultat, analyserar dem noga och ser till att det finns utrymme för diskussioner mellan lärare och samarbeten till exempel med näraliggande skolor. I våra analyser av omrättning ser vi att sambedömning har en återhållande effekt på skillnader mellan prov och slutbetyg. Kollegialt samarbete mellan lärare är enligt vår erfarenhet en mycket viktig del i en betygssättning.

Granskar Skolinspektionen om betygssättningen i förhållande till nationella prov blir för generös?

Vi kan inte kritisera en skola enbart för att det finns avvikelser mellan prov och betygsresultat. Det har att göra med att skollagen inte alls reglerar hur relationen mellan provresultat och betyg ska se ut. Däremot gör vi en samlad bedömning och vi kan konstatera brist om en skola till exempel har stora avvikelser och samtidigt inte kan redovisa att de har tillräckliga arbetssätt som ger stöd för en rättvis och likvärdig betygssättning.

Vårt system i Sverige idag bygger på att det är den undervisande läraren som har ansvaret för betygssättning och gör en professionell bedömning. Tanken är att läraren ska lära känna sin elev och följa honom eller henne under längre tid. Elever ska få flera tillfällen att visa sina kunskaper både muntligt och skriftligt. Det går därför inte att överpröva lärarens betyg.

Ingår otillåten spridning på nationella prov i vår tillsyn?

Ja. Vi har nyligen gjort en oanmäld granskning för att se hur 60 skolor har hanterat prov innan provtillfället. I granskningen har vi ställt frågor om förvaring och öppnande av prov och vi har belyst hur rektorer också säkrar att rutinerna är kända av all personal. Snart kan vi redovisa resultaten.

Fusk på nationella prov genom spridning eller otillåten användning av hjälpmedel är naturligtvis oacceptabelt. Det är mycket viktigt att proven hanteras och används rätt annars går det viktiga värdet av att de ska vara ett stöd för lärarens betygssättning förlorat.

Avslutningsvis

Betyg och bedömning är ett centralt område att följa och granska för Skolinspektionen. Vi kommer fortsatt att prioritera detta. I ett elevperspektiv är rättssäkra betyg avgörande för framtid och framtidsval. På nationell nivå är det också mycket viktigt att betygssystemet är likvärdigt och stabilt.

Vårt perspektiv är som framgått att granska den enskilda skolans kapacitet att säkra rättvisande betyg. Det finns inte normer om vad som är "rätt" betygssättning, men stora avvikelser, uppgifter om vag och ofullständig information till elever är viktiga signaler för oss. Skolans förmåga att följa upp resultat och stå för en god bedömningskompetens är det som idag ska säkra och hjälpa att svenska elever får rättvisa betyg. Det är just denna koppling som är central och viktig i våra granskningar.

Om du är mer intresserad av hur Skolinspektionen arbetar när vi inspekterar skolors betygssättning så har vi nedan samlat länkar till våra rapporter på området, redovisningar av omrättningar och statistik.

Lästips

Regeringsrapporter

Omrättning av nationella prov: Samverkan för en likvärdig bedömning

Tidigare regeringsrapporter om omrättning av nationella prov

Kvalitetsgranskningar

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Betyg i gymnasieskolan

Betygssättning i gymnasieskolan

Riktade tillsyner

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning

Tillsyn av bedömning och betygssättning

Riktad tillsyn av bedömning och betygssättning hos skolor med stora avvikelser vid ombedömning av nationella prov