Viktigt med ett brett perspektiv i diskussion om anmälningar

Frågorna som lyfts är många, komplexa och kräver flera perspektiv för att skapa förståelse. Skolinspektionen har inte alla pusselbitar, men i detta blogginlägg försöker jag reda ut några aspekter från vår sida.

Även vi verkar för att anmälningar ska fungera på ett bra och rimligt sätt

Det är riktigt att anmälningar har ökat över tid. Möjligheten att kunna anmäla är viktig av flera skäl. Det handlar bland annat om att det finns en extra väg att kunna uppmärksamma ett missförhållande om en elev far illa.

Men ibland påstås att vi uppmanar till att anmäla i alla lägen. Det stämmer inte. Även Skolinspektionen verkar för att möjligheten att anmäla inte ska få oönskade konsekvenser eller leda till missuppfattningar om vem som har ansvar. Det är också därför vi hänvisar till huvudmannen. Det gör vi bland annat på vår webbplats. Frågan är: har du först pratat med din skola och om ja, har du vänt dig till huvudmannens klagomålshantering? Om det finns problem kring en elev bör dessa i första hand hanteras så nära eleven som möjligt. Det handlar här om att skolan eller huvudmannen behöver ge respons, inte att elever och föräldrar i alla lägen har rätt. Skolan ska till exempel alltid hävda det som står i läroplanen och inte kompromissa med föräldrar om innehåll.

Brister i huvudmännens klagomålshantering

Det vi tidigare sett är att huvudmän inte byggt upp en egen klagomålshantering i tillräckligt stor utsträckning. Att en sådan ska finnas är ett krav i skollagen. Det gör att många föräldrar vänder sig direkt till Skolinspektionen. Vi är beredda att göra ännu mer för att anmälningar ska fungera bra, men huvudmän behöver också göra sitt viktiga arbete.

Skolans lokala dialog med föräldrar och ett förebyggande arbete är det mest viktiga om det finns problem kring en elev. Det är därför vi i flera av våra rapporter lyfter och betonar det förebyggande arbetet. Lärare och annan personal behöver kunskap, verktyg och tid för kollegiala samtal för att kunna skapa trygghet för alla.

Anmälningar ökar på fler samhällsområden

För att förstå varför anmälningar ökar så är det också viktigt att titta på andra samhällsområden. Samma trend finns på många myndigheters områden. Det gäller bland annat Arbetsmiljöverket, vården, Konsumentverket och Datainspektionen. Det är inte en unik situation för skolan. När vi träffar våra kollegor på andra myndigheter kan vi se att det många gånger finns en större anmälningsbenägenhet i samhället idag. När vi utbyter erfarenheter med våra kollegor pratar vi ofta om vikten av den lokala nivåns arbete för en god dialog och flera statliga myndigheter hänvisar dit i första hand.

Handlar ofta om svåra bedömningar

Frågan om lärares ingripanden i konfliktfyllda situationer är ofta svår. Därför uppstår många diskussioner. I debatten har fokus främst varit på den grupp av ärenden där anmälaren framför att skolpersonal har kränkt en elev efter ett fysiskt ingrepp. Här säger lagstiftningen att lärare ska ingripa för att skapa trygghet för alla men ett ingripande måste vara proportionerligt. Elever har rätt att inte utsättas för kränkningar. När vi hanterar dessa fall handlar det många gånger om mycket svåra bedömningar. Barnet kände sig utsatt, men vad skulle läraren ha gjort? Hur såg omständigheterna ut? Ord kan stå mot ord och händelseförloppen är snabba.

Att frågan är svår visas bland annat av att vi för två år sedan hade en motsatt diskussion jämfört med den idag. Då framfördes kritik att vi inte i tillräckligt stor utsträckning såg elevens rätt. Den debatten handlade om fasthållning av elever som är utåtagerande. Vi på Skolinspektionen behöver flera diskussioner innan vi landar i bedömningar och vi behöver göra många jämförelser och avvägningar.

Få beslut där personal kränkt elever

Men få beslut handlar om att personal kränkt elever. Att stöd inte fungerar är en mycket mer vanlig kritik. Ärenden som rör kränkningar från personal har synts mycket i diskussionen. Men beslut där vi konstaterar kränkningar är i sammanhanget ett mindre antal. Totalt under 2018 ledde 73 till krav på skadestånd. 60 av dessa handlade om skolpersonal som utsatt elever för kränkningar. Samlat på Skolinspektionen fick vi in 5090 anmälningar under 2018. Bland de vi utreder vidare så riktar vi kritik i cirka en tredjedel av fallen. Det mest vanliga är att kritik handlar om att elever inte får stöd, att tillräckligt inte gjorts för hemmasittande elever eller att huvudmän brustit i det generella trygghetsarbetet.

Viktigt med sammanhang och ett brett perspektiv

Ett ökat antal anmälningar har som sagt flera bakomliggande orsaker. Föräldrars synpunkter kan röra många saker och vad såväl myndighet som huvudmän gör själva i ett förebyggande arbete spelar stor roll. Frågor om kränkningar kan också vara särskilt svåra. BEO bedömer i ett antal fall att domstolars vägledning behövs. Det är en vanlig gång. Tidigare har 15 av 17 domar som vunnit laga kraft gått på BEO:s linje. Viktigt är som sagt ett brett t perspektiv på diskussionen om anmälningar. Vi gör vårt allra bästa för att vi gemensamt, myndighet och huvudmän, utifrån våra respektive roller kan arbeta för en bra utveckling.