Yrkesutbildning – ta del av våra erfarenheter från åtta granskningar

Gymnasieskolans yrkesprogram har länge varit föremål för diskussion. Samtidigt som många elever som gått yrkesutbildningar är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden har programmen haft problem. De rör bland annat ett minskat söktryck och en relativt sett högre andel elever som avbryter sina studier. Många insatser görs för att stärka yrkesprogrammen och det finns mycket stöd att tillgå. Initiativ som yrkesutbildningens år och yrkestävlingar har visat bredden i programmen och också på rika exempel på den fantastiska yrkesskicklighet som många elever utvecklar.

Skolinspektionen har genom åren, bland annat mot bakgrund av statistiken kring studieavbrott, ägnat stor uppmärksamhet åt gymnasieskolans yrkesprogram. Sammantaget har vi nu gjort åtta granskningar på yrkesutbildningsområdet. Vårt perspektiv är att blicka mot skolans inre arbete, det vill säga att vi granskar skolors arbetssätt. Vad händer på lektioner, vilken samverkan finns och hur planerar rektor för att läroplanen ska förverkligas? Och inte minst - hur märker eleverna att det finns en genomtänkt linje?

Vi ser den stora betydelsen av ett väl planerat inre arbete i skolorna. Hur skolarbetet läggs upp, hur stöd ges och hur samverkan kommer till är centralt. Hög kvalitet skapas utifrån strukturerade arbetssätt och en styrkedja som hänger ihop.

Jag vill passa på när vår nya rapport nu publiceras att berätta kort om den, men också påminna om några av våra tidigare budskap. Vi har till exempel uppmärksammat följande;

Många elever vill ha fler utmaningar

Yrkesutbildningarna är till för alla elever med intresse för en yrkesinriktning. Det är mycket viktigt att elever ska kunna få ett rikt innehåll i sin utbildning, kunna utvecklas så långt möjligt och få avancerade kunskaper. Många elever vi samtalat med vill ha mer utmaningar i undervisningen. Flera gånger har vi dock kunnat iaktta att undervisningen har lagts på en för låg nivå eller att det inte funnits tillräckligt höga förväntningar på eleverna. Många lärare säger att det kan vara svårt att anpassa undervisningen både till elever som vill ha utmaningar och de som behöver stöd. Vi ser dock flera goda exempel som visar att det är möjligt.

I skolor med en väl fungerande utbildning ser vi ofta en rektor som klargör förväntningar och lärare med mycket bra förberedelser och material för alla. Det är väl känt men bör understrykas: ett bra och aktivt lärarstöd är centralt för eleverna. En viktig iakttagelse är att vid individuellt arbete så riskerar lärarstödet att bli mer begränsat. Det är problematiskt - elever behöver struktur i alla undervisningssituationer.

APL ska inte vara en separat del av utbildningen

Det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, är en mycket viktig del av utbildningen. Men Skolinspektionen har i flera granskningar sett att APL tenderar att bli en verksamhet vid sidan av den övriga skolan. Ibland saknas samsyn mellan skolan och handledarna att APL är en utbildningssituation - inte extra arbetskraft. Erfarenheterna från APL tas inte heller alltid om hand i undervisningen när eleven kommer tillbaka till skolan. Kvalitetsbristerna riskerar att bli särskilt tydliga på lärlingsutbildningarna.

Tillgång till flera stödformer - inte ensidighet

Det är vanligare med studieavbrott på yrkesprogrammen än på högskoleförberedande program. Därför är det centralt att rätt åtgärder sätts in för elever som behöver stöd och att insatserna görs i tid. Men Skolinspektionens erfarenheter visar att så inte alltid sker. Ofta upprepas samma stöd även om det inte ger effekt. Vidare erbjuds också ofta endast vissa former av stöd, till exempel extra tid i en mattestuga. Skolor som å andra sidan lyckas väl har ofta goda kollegiala samtal runt en elev kopplar in elevhälsan och har en variation i stödet.

Undvik stuprör - helhet i utbildningen är viktig

Idag publicerar Skolinspektionen en ny rapport som visar att många elever går ett yrkesprogram som inte tydligt bildar en helhet. Kontakten mellan gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen är ofta bristfällig. Lärare har ofta lite tid för samverkan. Utbildningen riskerar då att ges i olika stuprör. Denna brist på helhet märks för eleverna och det kan bidra till att vissa elever känner mindre motivation. För en enskild elev kan det betyda mycket att undervisningen i till exempel svenska och matematik tydligt hänger ihop med det som har skett i ett yrkesämne. Det är inte detaljer på ytan, utan sådant som i skolvardagen verkligen kan göra skillnad för elever, förbättra lärandet och öka deras självförtroende och engagemang.

Det finns mer att göra för huvudmän och rektorer när det gäller att utveckla kvalitet i arbetssätt. Vi kommer att fortsätta att uppmärksamma viktiga utvecklingsområden. Vårt bidrag är alla iakttagelser, lektionsobservationer och bedömningar som nu finns samlade i ett flertal granskningsrapporter.

Läs gärna vår nya granskning: 
Helhet i utbildningen på yrkesprogram