Skolhuvudmäns styrning för ökad likvärdighet behöver stärkas

En av Skolinspektionens främsta uppgifter är att bidra till en stärkt likvärdighet i svensk skola. Skillnader mellan elevers resultat har ökat. I vårt arbete kan vi också se problem med likvärdigheten genom att vi återkommande konstaterar betydande kvalitetsskillnader i skolors arbetssätt.

I vissa skolor finns flera och ibland omfattade brister. I andra skolor finns ett mycket välutvecklat arbete. Det krävs att skolhuvudmän agerar aktivt för att stärka de skolor som på olika sätt har utmaningar. Många skolhuvudmän gör dock inte tillräckliga analyser och kan därför inte genomföra strategiska och samordnade åtgärder.

Ett område där samordnade åtgärder är viktiga är till exempel lärarresurser. Vissa studier pekar på så kallad ”pedagogisk segregation”, det vill säga att utbildade lärare i lägre grad söker sig till skolor med större utmaningar. Dessa skolor har ofta även hög rektorsomsättning och svårt att behålla kontinuitet i skolledningsfunktionen, som annars är garanten för den pedagogiska verksamheten och dess utveckling.

– Skolor med större utmaningar har ofta svårare att rekrytera och behålla personal, därför behöver skolhuvudmännen ta ett större övergripande ansvar. Det är enbart huvudmännen som utifrån sin position kan skapa överblick och stödja med satsningar. Det handlar inte alltid om ekonomiska resurser.  Ett exempel är att skolhuvudmännen strategiskt kan styra var förstelärarsatsningarna ska sättas in, menar Helén Ängmo generaldirektör för Skolinspektionen.

Ett annat område där samordnade och mer aktiva satsningar är viktiga är gymnasieskolan. Skolinspektionen har under året granskat kommunala huvudmäns styrning av gymnasieskolor. I förhållande till grundskolan följer få huvudmän upp skillnader mellan gymnasieskolor och beslutar om utvecklingsåtgärder. Många gånger finns det ett stort grundskolefokus i styrningen medan gymnasieskolorna istället ofta ses som mer självständiga enheter.

Alla unga behöver idag en gymnasieexamen för att klara arbetslivet och att gå kunna gå vidare till högre studier. Det är därför centralt med en aktiv styrning kring det kompensatoriska uppdraget även inom gymnasieskolan.

Ytterligare ett område Skolinspektionen lyfter i årsrapporten är trygghet och studiero. Vi beskriver det aktuella läget, utifrån Skolinspektionens perspektiv. Tillsyn görs enbart i ett begränsat urval av skolor. Här kan vi se att cirka en tredjedel av granskade skolorna har brister. Vi ser samtidigt i kvalitetsgranskning att många skolor också har ett starkt arbete och goda rutiner för att skapa studiero. Bilden av trygghet är därför varierad och det finns även här stora skillnader mellan skolor.

Under 2018 har vi dessutom identifierat flera långvariga situationer med omfattande brister på ett antal skolor. Fler beslut än tidigare har lett till skarpa åtgärder under 2018. Det handlar både om antalet förelägganden som förenats med vite och om huvudmän som fått sitt tillstånd att driva skola återkallat. Myndigheten har även för första gången vidtagit statliga åtgärder för rättelse, ett beslut som togs i januari 2019.

Rapporten visar sammantaget att flera huvudmän behöver visa ett stödjande huvudmannaskap för att klara likvärdighetsproblemen. Det handlar om att bygga kapacitet, utveckla strategier och att anpassa efter situationen. Alla elever ska kunna lyckas i skolan. 

Här kan du läsa Skolinspektionens Årsrapport 2018 (länk)

För mer information
Presstjänsten: 08-58 60 80 60