Studie- och yrkesvägledning på gymnasiala yrkesprogram

Studie- och yrkesvägledning har en central roll i att ge elever förutsättningar för att fatta viktiga beslut om framtida studier och yrkesliv. En viktig del i detta uppdrag är att vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i val utifrån föreställningar om kön, social och kulturell bakgrund. Forskningen visar dock genomgående klass- och könsskillnader i individers berättelser om sina utbildningsvägar och val samt i benägenheten att söka vägledning. Det är ofta otydligt vad det i praktiken innebär att motverka begränsningar i val, och skolor saknar ofta en medveten strategi kring detta. Dessutom visar Skolinspektionens kunskapsöversikt att studie- och yrkesvägledningen inte har fått det breda genomslag som det var tänkt. Processvägledning och vägledning som integreras i undervisningen är mer sällan förekommande. Därför kommer denna granskning framför allt att ta sikte på vägledning i bred bemärkelse.

Yrkesprogrammen framstår som särskilt angelägna att granska mot bakgrund av att de är de mest könsuppdelade programmen inom gymnasieskolan. Dessutom uppnår elever på yrkesprogram i lägre utsträckning examen inom tre år jämfört med elever på högskoleförberedande program. Forskning pekar på att elever som gjort otraditionella val på yrkesprogram med stora könsskillnader är särskilt utsatta för avhopp och programbyten. Studie- och yrkesvägledningen har här ett viktigt uppdrag att stödja och motivera dessa elever inför fortsatt studie- och yrkesliv samt utmana elevernas uppfattning om olika branscher utifrån normer kring kön samt social och kulturell bakgrund. Studie- och yrkesvägledningen kan därmed även fungera som en skyddsfaktor för att motverka avhopp och programbyten.

Syfte och frågeställningar

Kvalitetsgranskningen syftar till att bedöma huruvida eleverna får en studie- och yrkesvägledning som utgår från deras behov och förmår vidga deras perspektiv på sin studie- och yrkesvalsprocess. Betoningen är på den breda studie- och yrkesvägledning som bör ske kontinuerligt och integrerat inom ordinarie undervisning. Individuell vägledning ingår i granskningen i den mån som krävs för att bedöma helheten i vägledningsarbetet. För att uppfylla detta syfte ska följande frågeställningar besvaras:

  1. I vilken utsträckning tar rektor och personal ansvar för att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat inom den ordinarie undervisningen?
  2. I vilken utsträckning utgår studie- och yrkesvägledningen från elevernas behov för att bilda en helhet för eleven och stödja dennes studie- och yrkesvalsprocess?
  3. I vilken utsträckning ges eleverna allsidiga kunskaper om arbetsmarknaden som förmår vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i studie- och yrkesval utifrån föreställningar om kön, social och kulturell bakgrund?
  4. I vilken utsträckning tar huvudmannen ansvar för att rektor ges goda förutsättningar för arbetet med studie- och yrkesvägledning på skolenheten?

Genomförande

Granskningen inleds i april 2018. Verksamhetsbesök kommer att ske under hösten 2018. Vid sidan av enskilda verksamhetsbeslut till de granskade enheterna publiceras även en övergripande rapport som beräknas vara klar i februari 2019.

Kvalitetsgranskningen omfattar 30 skolenheter varav 10 skolenheter med Fordon- och transportprogrammet, 10 skolenheter med Vård- och omsorgsprogrammet och 10 skolenheter med Handels- och administrationsprogrammet.