Betygssättning på högskoleförberedande gymnasieprogram – fokus på svenska

Erfarenheter från forskning, utredningar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar pekar emellertid på att den komplexa aktivitet som betygssättning i gymnasieskolan är, omgärdas av flera svårigheter och problem. Forskningen har konsekvent påvisat att det finns en stor spridning i lärares tillvägagångssätt vid betygssättningen och att lärare tenderar att väga in andra faktorer än elevernas prestationer i betyget.

Betygssättningen innebär en myndighetsutövning och som urvalsinstrument kan betyg ha avgörande betydelse för elevens framtida chanser till utbildning och arbete. Felaktiga betyg, för låga eller för höga, som inte avspeglar elevens faktiska kunskaper kan få en rad genom-gripande konsekvenser för elevens framtid.

Som stöd för att åstadkomma en likvärdig betygssättning finns nationella ämnes prov i några ämnen och kurser. I skollagen anges att resultaten på de nationella proven särskilt beaktas vid betygssättningen, men de ska inte vara helt styrande. Enligt läroplanerna ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Läraren ska, som ansvarig för betygsättningen göra en slutlig och allsidig bedömning av de kunskaper och färdigheter som eleven har uppvisat i förhållande till de aktuella kunskapskraven.

Risk att betyg inte grundar sig på tillräckliga underlag och allsidig utvärdering

En risk är att inte tillräcklig information om elevers kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven fångas och att inte en allsidig utvärdering av elevens kunskaper görs när betyg ska beslutas. Skolinspektionen har tidigare genomfört flera granskningar med fokus på bland annat processer och kollegial samverkan. Denna gång ser vi behov av att närmare granska lärarnas betygspraktik. Vad vägs in vid betygssättningen och hur ser underlagen ut?

Syfte och frågeställningar

Syftet med den tematiska kvalitetsgranskningen är att granska kvaliteten i betygssättningsprocessen i gymnasieskolan med fokus på lärarnas arbete. För att uppfylla detta syfte ska följande frågeställningar besvaras:

  1. I vilken utsträckning fångar läraren ett brett och varierat underlag som grund för betygssättning av elevens kunskaper?
  2. I vilken utsträckning gör läraren en allsidig utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättning?

Genomförande

Granskningen inleds i juni 2018. Verksamhetsbesök kommer att ske under hösten 2018. Vid sidan av enskilda verksamhetsbeslut till de granskade enheterna publiceras även en övergripande rapport som beräknas vara klar i mars 2019. Den tematiska kvalitetsgranskningen omfattar 30 verksamheter med högskoleförberedande gymnasieprogram med fokus på svenska 3. Urvalet görs av skolor som har stora avvikelser mellan provresultat på nationella provet och betyg. Både fristående och kommunala verksamheter ska granskas.