Flexibilitet och individanpassning inom den kommunala vuxenutbildningen

För att utbildningen ska kunna möta mångfald och en heterogen grupp har anpassning och flexibilitet av undervisningen länge varit kärnvärden inom vuxenutbildningen. Samtidigt visar forskning, utredningar och regelbunden tillsyn att det finns svårigheter att erbjuda detta. 

Risk att undervisningen inte möter elevernas olika förutsättningar och behov

Att möta elevers olika förutsättningar och behov innebär utmaningar i form av individanpassning och flexibilitet som huvudmän och rektorer har svårt att leva upp till. I stället för att utgå från elevers olika förutsättningar och behov genom att exempelvis erbjuda gymnasial vuxenutbildning på flexibla tider, med olika studietakt, på olika platser, under flexibla former och utifrån elevers förkunskaper är det vanligt att utbildningen styrs utifrån kommunens/anordnarens organisatoriska förutsättningar. Det kan medföra att elever inte påbörjar utbildning, att utbildningen tar lång tid eller att elever inte slutför utbildningen.

Granskningens frågeställningar

Syftet med den tematiska kvalitetsgranskningen av kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är att granska om elever som studerar teoretiska kurser erbjuds en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning.

Granskningen ska besvara följande frågeställningar:

1. I vilken utsträckning skapar huvudmannen och rektor förutsättningar för att eleverna inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får en flexibel och individanpassad utbildning?

2. I vilken utsträckning ger rektor förutsättningar för lärare i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå att planera och genomföra en undervisning som är anpassad efter elevernas förutsättningar och behov?

Så genomförs granskningen

Granskningen avser kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och verksamheter som tillhandahåller teoretiska kurser. I granskningen ingår utbildning som bedrivs i såväl kommunal regi som på entreprenad hos extern anordnare.

I granskningen ingår intervjuer med elever, lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare och huvudmän. Verksamhetsbesök och dokumentstudier ingår också i granskningen. I december 2018 planeras resultaten från granskningen att publiceras.