Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling

Sverige har genom Agenda 2030 förbundit sig att senast 2030 säkerställa att ”alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling berör såväl ekonomiska och sociala/kulturella som ekologiska/miljömässiga perspektiv. Utbildningen ska inte stanna vid att ge kunskaper om tillstånden i världen, utan också främja vilja och förmåga att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. Lärande för hållbar utveckling definieras därför inte enbart genom sitt innehåll, utan i hög grad också av formerna för utbildningen. Lärande för hållbar utveckling kopplar an till flera delar av läroplanerna, både vad gäller övergripande perspektiv och riktlinjer och innehåll i olika ämnen. Arbete pågår däremot för att synliggöra hur de globala målen i Agenda 2030 och de nationella miljömålen kopplar till styrdokumenten (Skolverket ska redovisa uppdraget i januari 2020).

Saknas en samlad bild av hur utbildningen bedrivs

Det saknas en samlad bild av hur utbildningen avseende lärande för hållbar utveckling bedrivs, men det finns indikationer på bristande styrning och stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet. Det finns också indikationer, inte minst från Skolinspektionens egna granskningar och Skolenkäten, på att elevernas intressen och engagemang inte alltid möts och stimuleras i tillräcklig utsträckning i undervisningen. Det innebär sammantaget en risk för att utbildningen inte lever upp till intentionerna med lärande för hållbar utveckling.

Eftersom lärande för hållbar utveckling till stor del handlar om att låta olika perspektiv mötas och att stärka allas förmåga och vilja att delta i ett förändringsarbete, krävs en styrning och organisation som ger goda förutsättningar för samarbete, diskussion och ger möjlighet för såväl elever som lärare att vara delaktiga och påverka arbetet. Det krävs också samsyn kring vad arbetet syftar till, och att lärare har den kompetens som behövs i arbetet. Rektor har givetvis en viktig roll som ytterst ansvarig för att leda arbetet i den här riktningen.

Stärka elevernas demokratiska handlingskompetens

Lärande för hållbar utveckling ska stärka elevernas demokratiska handlingskompetens. Elevernas delaktighet och inflytande är därför centralt i lärande för hållbar utveckling. Att lärandet upplevs som relevant och meningsfullt för eleverna, att undervisningen präglas av ett kritiskt förhållningssätt och ett öppet klimat samt att eleverna ges möjlighet till aktiv delaktighet i genomförandet av utbildningen ses här som viktiga aspekter.

Det här granskar vi

Syftet är att granska med vilken kvalitet skolorna arbetar för att lärande för hållbar utveckling ska prägla utbildningen i sin helhet. Med ”präglar utbildningen i sin helhet” avses att arbetet hålls samman över skolåren, mellan olika ämnen, men också att LHU kommer till uttryck även i de delar av skolans verksamhet som inte räknas som undervisning.

I granskningen fokuserar vi på ett antal aspekter av styrning och organisation som ses som nödvändiga förutsättningar för att lärande för hållbar utveckling ska kunna prägla utbldningen i sin helhet. Vi fokuserar också elevernas möjlighet till delaktighet i lärandet, främst utifrån elevernas upplevelser av delaktighet och inflytande. Hur utbildningen praktiskt och faktiskt genomförs ingår däremot inte i granskningen.

För att uppfylla granskningens syfte ska följande frågor besvaras:

  1. I vilken utsträckning skapar styrningen och organisationen förutsättningar för ett lärande för hållbar utveckling som präglar utbildningen i sin helhet?
  2. I vilken utsträckning hanteras frågor som berör hållbar utveckling på ett sätt som ger eleverna, i årskurserna 7-9, möjlighet till delaktighet och inflytande?

Så här görs granskningen

Granskningen omfattar 30 grundskoleenheter hos både kommunala och enskilda huvudmän. Underlag för granskningen kommer i huvudsak samlas in med hjälp av intervjuer med rektor, lärare, annan skolpersonal och elever. Resultaten från granskningen beräknas publiceras hösten 2020.