Undervisningen i matematik på gymnasieskolan
Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet. Granskningen visar att påfallande många lärare bedriver en undervisning som inte till alla delar ligger i linje med styrdokumenten för ämnet matematik. Följaktligen får inte alla elever en undervisning som ger dem verktyg att förstå matematik och att använda och utnyttja hela sin förmåga.
Rapporten fokuserar på de brister och problem vi har sett i undervisningen. Skälet är att det är här det behövs förändringar. Vi har inte på samma sätt redovisat det som fungerar bra i undervisningen i matematik. Vid skolbesöken har det dock framkommit flera enskilda exempel på en stimulerande undervisning där elever ges individuella utmaningar och möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor i en kreativ miljö. Oftast samarbetar dessa lärare både med andra lärare i matematik och med lärare i karaktärsämnen på sina skolor.
Skolinspektionens huvudsakliga iakttagelser
Flertalet elever får inte den undervisning de har rätt till
Elever får endast undervisning i begränsade delar av Matematik A. Därmed får de inte förutsättningar att utveckla olika förmågor som problemlösning, förmåga att se samband, resonera och uttrycka sig såväl muntligt som skriftligt eller hantera matematiska procedurer. Detta medför i sin tur att eleverna inte bedöms och betygssätts utifrån samtliga kursplanemål, vilket innebär att elever får för höga betyg och en falsk bild av sina kunskaper.
Undervisningen inriktas inte heller efter elevernas studieinriktning, programmålen. Enskilt arbete dominerar under lektionerna. Gemensamma samtal om matematiska fenomen får för litet utrymme i förhållande till mekaniskt räknande i läroboken.
Flertalet rektorer förlitar sig på lärarna och tar inte sitt övergripande an- svar för undervisningens kvalitet. Elevers resultat blir beroende av vilken lärare hen har.
Goda exempel
Det finns också lärare som ger goda förutsättningar för eleverna att nå målen. Bidragande faktorer till detta är en hög kompetens hos lärarna om styrdokumentens anvisningar och krav och en medveten satsning på kompetensutveckling av personalen i matematikdidaktik.
Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg
På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i kursen Matematik A högre än vad resultat på det nationella provet i Matematik A visar. Nivån är mycket sällan lägre på kursen, jämfört med resultaten på det nationella provet. Detta visar på brister i kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. De nationella proven rymmer exempel på flera förmågor som till exempel problemlösning, och granskningen av undervisningen pekar också ut det som ett område där eleverna får för lite träning.
Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen
Lärare upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om kursplanen. Sammantaget verkar kursplanen ha en svag eller obefintlig styrning och vägledning för lärarna. Ett skäl kan vara att kursplanen är skriven på ett sätt som är svårt att förstå och att skolorna har lagt för lite tid för gemensamma diskussioner, tolkningar och hur undervisningen ska genomföras. Lärarna har svårt att urskilja de kompetenser som undervisningen syftar att ge eleverna. Ett generellt drag är att de inriktar sitt arbete mot mål att uppnå, innehållsmoment och mekanisk räkning. Mål att sträva mot är ett luddigt begrepp för flertalet lärare och de litar på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.
Lärare missuppfattar målsystemet
Kursplanens mål att sträva mot är lika till både vikt och karaktär för alla utbildningsnivåer och inriktningar, men kan vara olika till innehåll och svårighetsgrad. Om lärare, till exempel i tron att man underlättar för lågpresterande elever, fokuserar hantering av procedurer och mekanisk räkning och avstår från undervisning som tränar problemlösning, att se samband och utveckling av matematisk kreativitet, förenklar man möjligen för eleverna på kort sikt. Men läraren gör dem troligen en björntjänst: Det ger eleverna sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor, vilket leder till att de lär sig utantill och det riskerar att ytterligare försvåra deras lärande på längre sikt.
För lite utmaningar
Många elever är understimulerade och tycker att matematik är tråkigt. De skulle få bättre kunskap och kanske högre betyg om de fick relevant handledning och undervisning. Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. Flera elever framför till Skolinspektionen att det är för slappt och för enkelt, ”detta kunde vi redan”. Granskningen visar exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande”. Många elever får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.