Till huvudinnehåll
Granskningsrapport
Publicerad 4 juni 2020
Diarienummer 40-2020:10842

Grundskolors arbete med jämställdhet

Skolinspektionen har granskat 29 grundskolor och tittat på om det bedrivs ett långsiktigt jämställdhetsarbete på skolorna. Ett särskilt fokus har riktats på kopplingen mellan jämställdhetsarbete och trygghet för alla elever, oberoende av könstillhörighet.

Flickor och pojkar ska ges samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Av skollagen och grundskolans läroplan framgår att jämställdhet mellan könen är ett av de demokratiska värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolinspektionens granskning visar att lärare och personal i flera delar arbetar för att skapa en trygg och jämställd skolmiljö, men att arbetet med jämställdhet sällan bedrivs proaktivt eller systematiskt. I många fall behöver rektorer utveckla sin ledning och styrning av arbetet med jämställdhet kopplat till trygghetsfrågor.

Viktiga iakttagelser

  • På flertalet granskade skolor leder rektor ett generellt arbete kring trygghet. Exempelvis beskriver rektorer att skolan har metoder för att ta reda på hur elever upplever trygghet eller trivsel. Däremot har många rektorer i mindre utsträckning integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sådana kartläggningar.

  • På flertalet granskade skolor framkommer exempel på könsmönster kring otrygghet eller utsatthet. Sådana könsmönster kan se olika ut och handlar exempelvis om att flickor känner sig mindre trygga eller trivs sämre än pojkar, att pojkar är mer utsatta för kränkningar eller att det förekommer nedvärderande språkbruk med koppling till kön.

  • Granskningen visar att rektorer på merparten av de besökta skolorna leder eller planerar för insatser som berör jämställdhet och som i viss mån är kopplade till trygghet. Däremot utgör dessa insatser sällan en del av ett målinriktat, tydligt förankrat eller långsiktigt arbete med jämställdhet.

  • På de flesta skolor förmedlar lärare jämställdhet som värde i undervisningen. Det sker bland annat genom att lärare fördelar talutrymmet mellan flickor och pojkar, främjar interaktion mellan elever oberoende av kön och låter eleverna diskutera jämställdhetsfrågor. I många fall agerar lärare också normförmedlare när elever uppvisar åsikter eller beteenden som strider mot värdegrunden.

  • På de flesta skolor arbetar personalen i någon mån för att elever ska mötas oberoende av kön. I de lägre årskurserna sker detta framför allt genom organiserade rastaktiviteter. Personalen arbetar också för att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever genom exempelvis vuxennärvaro. Däremot bedrivs arbetet sällan utifrån ett specifikt jämställdhetsperspektiv. Granskningen visar att åtgärder ibland skulle kunna bli mer träffsäkra och relevanta om problematiken analyserades ur ett jämställdhetsperspektiv. Viktigt är även att skolor arbetar för att ytterligare främja att flickor och pojkar gör aktiviteter tillsammans istället för att finna lösningar som riskerar innebära mer uppdelning.

  • På många skolor framgår att det förekommer könsrelaterad utsatthet eller könsstereotypt och sexualiserat språkbruk. Flertalet i personalen reagerar på detta och ingriper. Däremot arbetar personalen inte i samma utsträckning för att förebygga och förändra begränsande könsnormer. Diskussioner kring detta sker sällan strukturerat eller proaktivt utan på förekommen anledning. Däremot finns enstaka exempel på skolor där ett systematiskt förebyggande arbete har bedrivits och där personalen arbetar mer strukturerat med exempelvis normkritik och könsnormer.

Om granskningen

Av 29 granskade grundskolor har 24 skolor kommunal huvudman och fem skolor enskild huvudman. På varje skola har ett stadium valts ut för granskning på så sätt att tio av granskningarna riktats mot årskurs 1-3, tio mot årskurs 4-6 och nio mot årskurs 7-9. Vidare genomfördes observationer både på lektioner och på raster.

Kontaktperson

Anna Johansson

Senast uppdaterad: 11 september 2020