Rektorns arbete för rättvisande och likvärdiga betyg i gymnasieskolan

Skolinspektionen genomför nu en granskning av kvaliteten i rektorns styrning och ledning för att skapa förutsättningar för en rättvisande och likvärdig betygssättning. Granskningen omfattar 30 gymnasieskolor runt om i landet.

De senaste årens diskussion kring betygssättningen i svensk skola har bland annat handlat om risken att vissa skolor övervärderar elevers kunskaper i betygssättningen och att det skiljer sig avsevärt mellan skolor. Betyg som en elev får kan ha avgörande betydelse för elevens chanser att söka sig vidare till högre utbildning. De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.

Enligt Skolverket är skillnaderna mellan skolors betygssättning i relation till nationella prov betydande och har varit stabila under lång tid, trots att man kan förvänta sig att lärare blir alltmer förtrogna med betygssystemet. Det finns inte heller några indikationer på att bestämmelsen om särskilt beakta nationellt prov gett en mer likvärdig betygssättning. Mycket tyder dessutom på att betygsinflationen är högre i ämnen utan nationella prov. Här är det viktigt att komma ihåg att en elev inte söker till högre utbildning på endast ett betyg eller enbart betygen där nationella prov förekommer utan hela meritvärdet. Olika aspekter av skolors betygssättning har under årens lopp varit föremål för forskning, utredningar, skolmyndigheters rapporter och Skolinspektionens ombedömning av nationella prov.

Skolinspektionen ska årligen redovisa till regeringen redovisa vilka insatser som myndigheten vidtagit och avser att vidta på området och slutredovisa uppdraget senast den 15 april 2024.

Detta granskar vi

Syftet med Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning är att bedöma kvaliteten i rektorns styrning och ledning för att skapa förutsättningar för en rättvisande och likvärdig betygssättning i ämnen med och utan nationella prov. Granskningen inriktas mot ett urval gymnasieskolor som statistiskt visat ihållande avvikelser i betygssättningen i förhållande till resultaten på de nationella proven mellan läsåren 2014/15 och 2018/19.

Så här görs granskningen

Kvalitetsgranskningen omfattar 30 skolenheter. Intervjuer med rektorer, lärare och huvudmän ingår tillsammans med statistik och dokumentstudier. Vid sidan av enskilda beslut till de granskade skolverksamheterna ska även en övergripande rapport preliminärt publiceras i juni 2023.